Välkommen till offentliga föreläsningar vid Jönköping University. Nu tar vi återigen emot publik i salen under föreläsningarna (Hc113, entréplan på Högskolan för lärande och kommunikation). Föreläsningarna streamas också live och många av dem kan även ses i efterhand via Jönköping Universitys YouTube-kanal Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kontakt

Om du vill få en påminnelse via e‑post cirka en vecka före varje föreläsning, mejla: offentliga@ju.se eller ring:
036-10 13 77

Under flera torsdagar erbjuds populärvetenskapliga föreläsningar som på olika sätt knyter an till högskolans intresseområden. Föreläsningsserien samarrangeras med Folkuniversitetet. Ingen föranmälan krävs och alltid fri entré. 

Tid och plats

Våra offentliga föreläsningar hålls i sal Hc113, entréplan på Högskolan för lärande och kommunikation. Föreläsningarna startar kl 18.30 och pågår i cirka en timme.

Föreläsningarna streamas live via YouTube.

Till livestreamingen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Program

  1. 9 februari

    När Fantomen blev svensk
    – vänsterns världsbild i trikå

    Robert Aman

    Robert Aman, bitr. professor i pedagogik, Linköpings universitet

    Hur kan en amerikansk superhjälte i blå trikåer, som har anklagats för både rasism och sexism, bli en svensk nationalhjälte? Seriefiguren Fantomen dyker upp i svensk press redan i början på 1940-talet, men det är först på 1970-talet, ett decennium när en kraftig vänstervåg sköljer över Sverige, som Fantomen på allvar blir ”svensk”. Tidningen får då ett svenskt redaktionsråd som låter Fantomen ägna sig åt allt från kolonial befrielsekamp till jämställdhet och till att öppna ett Konsum i djungeln. Och mitt i alltihop är Fantomen förstås en närvarande pappa, fattas bara.

    Fantomen-gestalten förkroppsligar kort sagt ambitionen bakom svensk utrikespolitik och det faller uppenbarligen både gamla och unga läsare i smaken. Under 70-talet har tidningen Fantomen fler läsare än nyhetstidningen Expressen. Robert Aman – kulturskribent, serieforskare och biträdande professor i pedagogik vid Linköpings universitet – undersöker hur detta var möjligt och hur seriens dialog med det omgivande samhället mer konkret såg

  2. 23 februari

    ”Det viktigaste stod inte i kalendern!”
    – det oplanerade ledningsarbetets roll för företagsinnovation

    Kristina Sollander

    Kristina Sollander, doktorand inom produktionssystem, Tekniska Högskolan, Jönköping University

    Innovationsförmåga är en ständigt aktuell fråga för företag som vill överleva i en föränderlig värld. Nya som gamla utmaningar uppkommer både på produktionsgolvet och i företags omvärld och dess lösningar kan komma från de mest oväntade håll. Denna föreläsning kommer kretsa kring resultatet av en skuggningsstudie av sju ledare i fyra olika tillverkande företag. Särskilt fokus kommer finnas på ledarnas oplanerade arbete och hur det kan påverka företagens innovationsförmåga.

  3. 9 mars

    Kollektiv identitetsformering – om interaktion i Facebookgrupper

    Ali Mohamed

    Ali Mohamed, fil.dr. i pedagogik, Stockholms universitet

    I sin nyligen framlagda avhandling, Kollektiv identitetsformering: Interaktion i tre Facebookgrupper, visar Ali Mohamed, fil.dr i pedagogik, hur interaktionen möjliggörs och begränsas av såväl plattformens tekniska förutsättningar som de sociala villkoren. Föreläsningen berör centrala resultat i avhandlingen, som olika typer av interaktion i praktiken samt formeringen av kollektiva identiteter utifrån typerna motstånd, gemenskap och förhandling.

  4. 23 mars

    De första –
    kvinnorna som gått före i vår tid

    Monica Green och Anna Nyberg

    Monica Green och Anna Nyberg, f.d. riksdagsledamot respektive frilansjournalist

    I höstas kom boken De första: kvinnorna som spräckte glastaket, inspirerad av att Sverige, 100 år sedan den kvinnliga rösträtten infördes, fick sin första kvinnliga statsminister 2021. Författarna har intervjuat Magdalena Andersson, men också andra kända liksom även några mindre kända kvinnliga pionjärer i vår tid. Finns det likheter i berättelsen om Gun-Brith Jörestig, Sveriges första kvinnliga bilprovare, och marinchefen Ewa Skoog Haslum? Var mötte ärkebiskop Antje Jackelén störst motstånd? Föreläsarna berättar om vad de lärt sig av intervjuerna, och om de strukturer som än i dag gör det svårare för kvinnor att nå de höga posterna i samhället.

  5. 30 mars

    Att skapa förutsättningar för en likvärdig förskola

    Git Blomberg

    Git Blomberg, Universitetsadjunkt i pedagogik med inriktning specialpedagogik, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping University

    Förskolans utbildning ska vara likvärdig i hela landet enligt skollagen (SFS 2010:800). En likvärdig utbildning innebär att det ska vara lika tillgång på utbildning, lika kvalitet på utbildning och att utbildningen ska vara kompenserande. För att säkerställa barns rätt till stöd i förskolan behöver förutsättningar finnas eller skapas på samhälls-, organisations-, grupp- och individnivå. Men hur skapas förutsättningar för en likvärdig utbildning i förskolan? Hur kan ”specialpedagogik i förskolan” planeras och organiseras för det främjande, förebyggande och stödjande arbetet? I föreläsningen ställer sig Git Blomberg, filosofie licentiat vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping, frågor likt dessa, frågor som hon ger en del förslag på svar på.

  6. 13 april

    Värnamo Filmhistoriska Festival –
    att rädda ett viktigt kulturarv!

    Värnamo Filmhistoriska Festival

    Värnamo Filmhistoriska Festival

    Vem tar ansvar för den svenska filmhistorien?

    Sverige är en framgångsrik filmnation – från stumfilmstiden via Ingmar Bergman till dagens guldpalmvinnare och Oscarsframgångar. Men vem tar ett helhetsansvar för att filmerna bevaras och visas för en ny generation biobesökare? Vem ser till att vi har en levande biografkultur? Och vad gör vi med allt det material som våra stora filmare lämnar efter sig – material som ger nycklar till att förstå filmerna, deras kontext och filmarnas konstnärskap?

    Dessa frågor vill Värnamo Filmhistoriska Festival hjälpa till att söka svar på, samtidigt som festivalen kan vara en del av lösningen. Premiären 2022 gav mersmak och 20–23 april 2023 är det dags igen. Värnamo Filmhistoriska Festival lägger fokus på filmer som är minst 25 år gamla och som på olika sätt har haft betydelse för den svenska biopubliken. Genom att även lyfta fram äldre journalfilmer sätter vi in spelfilmerna i ett historiskt sammanhang. Festivalen lyfter också fram unga filmskapare och arrangerar en tävling för nya kortfilmer. Värnamo Filmhistoriska Festival arrangeras i nära samverkan mellan kommun, region, näringsliv och civilsamhället. I föreläsningen presenteras tankarna bakom festivalen, lyfts vikten av att inkludera film som en del av vårt kulturarv och ställs frågan vem som egentligen tar ansvar?

  7. 27 april

    Fetma, makt och sociala strukturer

    Aimée Ekman

    Aimée Ekman, universitetslektor i socialt arbete, Hälsohögskolan, Jönköping University.

    Både forskning och feta människors berättelser om sina liv vittnar om diskriminering och förtyckande praktiker gentemot feta människor. Den här presentationen handlar om hur kroppsvikten görs negativt viktig för feta människor och belyser att fetma kan förstås i termer av makt och sociala strukturer.