• ViMåstePrata ännu mer


    Demokratisatsningen ViMåstePrata drevs 2018 och 2019. Nu har studieförbundens och folkhögskolornas intresseorganisationer kommit med en slutlig utvärdering av den.

  • Kan folkhögskolan förmedla kunskaper om livet?


    I vår ska forskarna Joel Hedegaard och Martin Hugo följa deltagare på en folkhögskola, som under en termin läser kurser i livskunskap. Den här typen av kurser finns på flera folkhögskolor och tanken är att hjälpa personer med psykisk ohälsa, exempelvis till följd av utmattningsdepression, att hitta en vardag och ett sammanhang som kan vara en del i vägen framåt.

  • Till bildningens försvar


    Vi har mer kunskap än någonsin – men vi vet allt mindre tillsammans, skriver Sverker Sörlin i sin bok Till bildningens försvar – Den svåra konsten att veta tillsammans . Där får läsaren en blandning av bildningens och folkbildningens historia, kopplingen till det politiska klimatet, tillbakablickar på Sörlins egen uppväxt och bildningsresa och tankar om vad bildning är i dag.

  • Av vuxenutbildare, för vuxenutbildare


    Tänk om det fanns en digital mötesplats där vuxenutbildare i hela Europa kunde hitta varandra för att utbyta erfarenheter och kunskap, bygga nätverk och driva projekt. Där vem som helst kunde bidra med tankar, skriva projektredovisningar eller ta del av andras arbete. Där det fanns möjlighet att delta i online-diskussioner, söka samarbetspartners med liknande intressen, hitta ställen att göra utbyten hos eller organisationer att söka medel tillsammans med.
    Det finns: EPALE. Fler borde hitta dit.

  • På 18 månader kan vi förlora något värdefullt


    Sverige har fyra grundlagar och är en demokrati. Men vad innebär grundlagarna egentligen och hur stabilt är vårt statsskick? Behöver vi oroa oss för demokratin i vårt land? Ja, tyckte några studieförbund och skapade ett utbildningsmaterial.

  • Vem bestämmer över andras livsmiljö?


    Personerna som ska leva i en stad borde också få vara med och utforma den. Så ser verkligheten inte ut men ju mer man tänker på det, desto mer självklart blir det att någon form av demokratisk process när det gäller stadsbyggnad borde göra en plats mer attraktiv, skapa en känsla av ägarskap och göra att fler grupper känner sig inkluderade i miljön.