• På vilket sätt främjar studiecirkeln demokratin?


    Föreningen för folkbildningsforskning har startat ett tvåårigt projekt som syftar till att para ihop folkbildningens praktiker med forskare Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. I en första omgång har nu två folkbildare fått möjlighet till forskarhandledning under ett år, för att arbeta med en frågeställning sprungen ur den egna verksamheten. En av dem är Amanda Stjärnqvist.

  • Hur gifter sig frihet med tydliga ramar?


    Folkhögskolan har i forskningen visat sig ofta passa bättre för personer med neuropsykiatriska funktionshinder än vad den obligatoriska skolan gör. Därmed inte sagt att en ökad andel deltagare med särskilda behov inte är en utmaning, något som lärare och annan personal inom folkhögskolan ständigt arbetar med. Hur kombinerar man folkhögskolans frihetliga form med deltagares behov av styrning och förutsägbarhet?

  • Pandemins begränsningar kan utveckla samverkan


    Visst har pandemin satt käppar i hjulet för samverkan på sina håll, men den har samtidigt öppnat nya möjligheter som kan leva kvar och bidra till ökad samverkan även efter att smittan har slutat begränsa oss. Ett exempel på det finns hos Enheten för samverkan vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.

  • En samverkansplats för samverkansproffs


    Föreningen Unilink, som samlar en majoritet av Sveriges lärosäten kring frågor om samverkan, firar snart 25 år. På en föränderlig utbildningskarta utvecklas samverkan mellan akademi och samhälle hela tiden, och frågan har ytterligare prioriterats genom den senaste forskningspropositionen.
    – Rollen för oss som jobbar med samverkan är att hantera den frågan och jobba ihop för att ta den bollen som är i luften nu, säger Johan Kostela, samverkansstrateg vid Högskolan Dalarna och nytillträdd ordförande för Unilink.