Johan Söderman, GU. Foto: Johan Wingborg.

Foto: Johan Wingborg/GU.

Stärkt bildningsforskning i Göteborg

På institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet växer en ny miljö fram, där fokus riktas mot vuxnas lärande, bildning, och undervisning i formella och informella sammanhang. Professor Johan Söderman och professor Jonas Linderoth leder arbetet i forskningsgruppen, som kallas Bildningspraktiker i utbildning och samhälle.

Johan Söderman beskriver att flera delar i den nya miljön har fallit på plats det senaste året, till exempel genom medverkan i forskarskolan för folkhögskolans lärare. Gruppen växer eftertänksamt, lite i bildningens anda.

– Riktningen är att stärka det här, och takten ska förbi hyfsat långsam. Det är mer som en fiskebåt än en racerbåt, säger Johan Söderman.

De har bland annat dragit i gång en kollegieverksamhet, där även det som hamnar lite utanför de traditionella studierna av utbildning kan lyftas. Här hittar vi till exempel frågeställningar kring informellt lärande.

– Vi kan inte undvika att bilda oss, vi kan inte undvika att bilda varandra. Det kan ske på en arbetsplats eller i civilsamhället, allt från frikyrkor till föreningsliv till fackföreningar.

Johan Söderman kom själv in i folkbildningsforskningen via sin avhandling om hiphop, där han fokuserade mycket på den vuxenpedagogiska aspekten. Hans nuvarande forskningsintressen handlar barn och ungdomskultur, sociala rörelser, civilsamhälle, vuxnas lärande och folkbildning. Hiphopforskningen finns också i gruppen via en av doktoranderna, som studerar samverkan mellan en civilsamhällesorganisation och ett studieförbund. Det finns även andra som på olika sätt har tagit sig an folkbildning, till exempel Hans-Åke Höber, doktorand och bildningskonsulent i Västra Götaland, som studerar folkhögskolerektorers syn på demokratiuppdraget.

Andra som har hittat sin plats i den nya miljön är forskare som tar ett holistiskt grepp på högskolepedagogiken. De försöker att se bortom det instrumentella, och i stället frågar sig vad universitetets roll i samhället egentligen är, och borde vara. Det pågår ett aktivt arbete med att få så väl juniora som seniora forskare att känna sig inkluderade och aktiva i seminarier, läsecirklar och gemensamma projekt.

Samverkan är en viktig del då man pratar om bildning. Forskare i miljön bedriver forskning tillsammans med exempelvis Västra Götalands Bildningsförbund, Folkbildningsrådet, Studieförbunden i samverkan och Rörelsefolkhögskolorna (RIO), RISE och Försvarshögskolan. Den årligen återkommande konferensdagen Demokrati och folkbildning, som arrangeras i samverkan med Västra Götaland bildningsförbund och Föreningen för folkbildningsforskning, har blivit en uppskattade mötesplats för folkbildare i regionen.

För att ytterligare stärka satsningen på bildning så har de nominerat en person för den Waernska gästprofessuren vid Göteborgs universitet 2022/2023, vilket beslutas inom kort. Skulle gruppens förslag antas blir det ett betydande tillskott till laguppställningen.

– En gästprofessur skulle innebära ytterligare en pusselbit. Det kommer verkligen att bli en skjuts.

Även om miljön som sådan är ny, så har temat djupa rötter åt flera håll inom universitetet. Den tidigare forskargruppen mot vuxnas lärande, med Caroline Runesdotter och Per-Olof Thång exempelvis, finns med i kulisserna som värdefulla resurser.

Forskningsmiljöns fokusområde har dock betydligt äldre kopplingar än så.

– GU hade tydliga folkbildningsambitioner när det startade som Göteborgs högskola. Den tråden tycker jag är rolig att vår miljö knyter an till. Det har glömts bort lite, den här folkbildande ambitionen, säger Johan Söderman.


Sara Bref

 

Forskarskolan för folkhögskolans lärare: Therese Uppman

2022-05-23