Planerat underhåll

Störningar på grund av planerat underhåll kan ske mellan 21-22 oktober.

Florence Nightingale 200 år

Reflektion kring Florence Nightingale och yrkesprofessionen från programansvarig Tillan Strand

Illustration föreställande Florence Nightingale.

Florence Nightingale. Illustration: Vanessa Vera Forsberg.

I år är det 200 år sedan Florence Nightingale föddes den 12 maj i staden Florens, i dåvarande Toscana (nu Italien) av brittiska föräldrar. Florence anses idag vara en av grundarna till det moderna sjuksköterskeyrket. Tidigt hade Florence tankar om omvårdnaden som än idag är gångbara och hon genomförde stora reformer inom sjukvårdsystemen under sin tid. Det tog hela 200 år innan sjuksköterskans roll i det hälsofrämjande arbetet lyftes upp i rampljuset på ett mycket tydligt sätt och detta i samband med att 2020 har utnämnts av WHO, Världshälsoorganisationen, som Sjuksköterskans och barnmorskans år.

Dessa båda viktiga händelser, Florence 200-årsjubileum och Sjuksköterskans och barnmorskans år, visade sig dessutom komma att sammanfalla med en av vår tids största hot mot den generella folkhälsan nämligen coronapandemin. Sjuksköterskor har under lång tid haft en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet på olika nivåer i hela världen men i samband med pandemin blev vår roll som sjuksköterskor så påtaglig. Sjuksköterskor lyfts i media på ett helt nytt sätt och det stora behovet av kunskap och engagemang från vår yrkesgrupp blir tydligare i bevakningen allt eftersom tiden går. Under denna vår har omvårdnaden kanske till slut slutat vara något ogripbart och svårdefinierat och istället fått sin slutliga plats och uppmärksamhet i vår moderna sjukvård. När vi kan rädda den allt sjukare patienten, leva allt längre med stöd av allt mer sofistikerad behandling och medicinteknisk apparatur. Stanna kvar i våra hem på ålderns höst, eller när döden är nära förestående blir sjuksköterskans planering av omvårdnaden allt viktigare och en allt större del i livet för våra patienter, boenden, brukare och så vidare.

När jag läser Florence Nightingales bok "Notes on Nursing" så kan jag inte annat än slås av hennes insiktsfullhet och hur hon såg på omvårdnad. Florence levde och verkade i en tid när kvinnans roll såg helt annorlunda ut än i dagens samhälle och omvårdnaden var på sätt och vis varje kvinnas lott i livet. Oavsett om det handlade om omvårdnaden av ett barn, en förälder eller släkting. Florence lyfte omvårdnaden från att vara mer än bara en inbyggd kapacitet i varje kvinna till en profession och ett yrke baserat på kunskap och erfarenhet. Hon förkovrade sig, läste på, diskuterade med maktens män och den intellektuella eliten och skapade utifrån detta sin egna profession, sin egen kunskapsbas som kom att utgöra basen i hennes syn på omvårdnadens betydelse. Hennes tankar kring till exempel basala hygienrutiner och sjukhusmiljö bidrog till att hon mot slutet av Krimkriget fick en arbetsledande position. I denna roll lyckades hon bland annat minska dödligheten på militärsjukhusen från 42% till 2%, en siffra som var lägre än dödligheten på vanliga sjukhus. Detta berodde framförallt på förbättringar av de sanitära förhållandena på militärsjukhusen. Florence förstod behovet av basala hygienrutiner och vad dessa innebar för omvårdnaden och hälsan.

I vår roll som sjuksköterskor idag år 2020 bör vi betänka det arbete Florence lade ner och det motstånd som hon hade att jobba emot i sitt yrkesutövande. Hon ställdes inför situationer som jag tror att vi idag knappt kan föreställa oss. Bara det faktum att som kvinna hävda sin rätt till ett yrkesliv var säkert mycket kontroversiellt och hennes val att skapa sig en egen position i samhället sågs inte på med blida ögon. Att hon lyckades skapa sig en roll och position inom sjukvårdssystemet som rådgivande i, och drivande av, omvårdnadsfrågor under denna tid vittnar om vilket järnlady detta torde ha varit. Hon lutade sig på kunskap och sina observationer, resonerade om dessa och kunde utifrån detta få mandat att genomföra förändringar. Omvårdnadsprocessens funktion i sitt esse skulle jag vilja säga. I podden ” Florence Nightingale – sjukvårdsrevolutionär och supersyster” så beskrivs en ögonblicksbild av vad Florence såg i salen på militärsjukhuset och jag kan inte annat än att tänka på mina tidigare kollegor inom intensivvården som idag jobbar med Covid-19-patienter. De ser dagligen en ren miljö, till skillnad mot det Florence upplevde, men jag kan tänka mig att den känsla av otillräcklighet som även Florence säkert fylldes med, ibland finns även hos dom.

I mångt och mycket finns Florence med oss på ett väldigt konkret sätt i den moderna sjuksköterskeutbildningen och det moderna yrkesutövandet. Dagens utbildning handlar om att bygga en kompetent och yrkesstolt sjuksköterska som lutar sig på kunskap, evidens och vetenskap i kombination med beprövad erfarenhet. Detta för att kunna möta behovet hos våra medborgare. Sjuksköterskan står ofta väldigt nära patienten och fungerar som en länk mellan den medicinska kompetensen och patienten och dess närstående. Som sjuksköterska förväntas du ha grundläggande kunskap om väldigt mycket för att kunna trösta och lindra men även ge råd och stärka. Du ska även kunna utföra behandlingar på ordination av läkare men du ska också ha kunskap nog för att kunna delegera uppgifter till undersköterskan när tiden inte vill räcka till. En modern sjuksköterskeutbildning kräver studier och engagemang. Yrket är både akademiskt och praktisk och utvecklingsmöjligheterna under det kommande yrkeslivet är oändliga. Varje sjuksköterska bidrar på sitt sätt till folkhälsan i Sverige och utomlands. Under kommande år ser vi även prognoser kring att allt mer vård och omsorg flyttar ut i samhället, ut till primärvård och hemmen. Här kommer sjuksköterskan ha en central roll tror jag med sin överblick och kompetens att skapa helheter för varje enskild individ.

Som företrädare för en av Sveriges sjuksköterskeutbildningar så känner jag en oerhörd stolthet och tillförsikt inför framtiden. Vi har idag ett högt söktryck och det finns ett stort intresse för vårt livsviktiga yrke. Vid Jönköping University bedriver vi en utbildning som präglas av teoretisk kunskap och studentengagemang men även mycket praktisk träning och många skratt. Tillsammans ska vi fortsätta det arbete som Florence Nightingale startade för 200 år sedan. Vad är då bättre än att se 2020 som startskottet för nästa steg i arbetet med att synliggöra vårt yrke och dess kunskapskrav och utmaningar? Detta tror jag vi gör främst genom att visa på den kunskap vi har och vara yrkesstolta.

Tillan Strand, programansvarig Sjuksköterskeprogrammet.

Under senaste tiden har mycket skrivits i media om de krav som en sjuksköterskeutbildning ställer på den enskilda studenten. Även Universitetskanslersämbetet, UKÄ, granskar utbildningen återkommande som ett sätt att säkerställa kvalitet i relation till professionen. Det är bra att sjuksköterskeprogrammet synas då det till syvende och sist handlar om ett yrke som kräver sin man eller kvinna med kunskap, professionalitet och vilja att hjälpa. Yrket kräver även en viss del av personlig mognad. Men i detta är det även viktigt att vara källkritisk och efterfråga fakta. Källkritik är dessutom en viktig del i utbildningen till sjuksköterska.

Med denna korta text vill jag lyfta och hylla alla er sjuksköterskor som jobbar där ute, både nu i coronakrisen och innan. Jag vet vilket slit ni lägger ner i ert yrke, både rent fysiskt men även psykiskt. Jag vill även hylla alla er som vågat ta steget och utbilda er till sjuksköterskor. Sveriges befolkning behöver er alla. Jag behöver er!

Tillan Strand
Specialistsjuksköterska intensivvård
Programansvarig Sjuksköterskeprogrammet

Sidan uppdaterad 2020-05-11