Framtidens arbetsmarknad del 3

2019-05-10

Jag har i två bloggposter tittat på var framtidens jobb (enligt Arbetsförmedlingens kategorisering) finns belägna rent geografiskt. Precis som Arbetsförmedlingen gör har jag tidigare delat upp yrkena baserat på om de kräver en högre utbildning eller ej. Det är nämligen inte så att de platser som har en högre andel ”framtidens jobb som kräver högre utbildning” är desamma som de som har en högre andel ”framtidens jobb som inte kräver högre utbildning”. Figuren nedan visar just på hur olika andelarna ser ut i svenska kommuner:

Korrelationen mellan de två är till och med svagt negativ och signifikant (-0,152**).

Så om vi då tar båda grupperna sammanlagda – vilken kommun har då högst antal av dessa ”framtidens jobb”? Kartan nedan visar hur det ser ut:

Precis som konstaterats i tidigare bloggposter är det största antalet jobb i de kommuner där det bor flest individer (som förväntat). Om vi istället tittar på hur stor andel dessa ”framtidens jobb” utgör av kommunernas arbetsmarknad idag så får vi följande karta istället:

Högst andel hittar vi i Olofström (43%) – en siffra som i hög grad är driven av den stora andelen ”framtidens jobb som inte kräver en högre utbildning” (dessa utgör 33% i Olofström). På andra plats hittar vi Danderyd (39%) följt av Storfors (39%), Timrå (37%) och Bräcke (37%).

De kommuner som i dagsläget har lägst andel ”framtidens jobb” är Sigtuna (15%), Älmhult (19%), Gnosjö (19%), Emmaboda (21%) och Fagersta (21%).

Dessa så kallade framtidens jobb är alltså ganska utstspridda rent geografiskt.

Men Arbetsförmedlingen listar också de yrken med sämst framtidsutsikter. Var dessa är belägna kommer jag titta på i nästa bloggpost.