Så mycket kör vi i svenska kommuner (del 4)

2019-10-29

Jag har i rad bloggposter tittat på bilägande i svenska kommuner och relaterat det till en diskussion om att bilberoendet kan se olika ut beroende på var i landet man bor – inte minst beroende på om man har tillgång till alternativa färdsätt som kollektivtrafik.


alt

Efter att jag publicerat min första bloggpost om bilar i svenska kommuner så uppstod en diskussion på twitter i vilken utsträckning bilägande faktiskt är ett bra mått och att man kanske istället skulle titta på själva bilåkandet. I samband med detta delade Pelle Envall vid Trafikutredningsbyrån Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.generöst med sig av data på körsträcka per person och per bil på kommunnivå. Det bör sägas att den data som jag fått från Pelle ev. innehåller all form av bilåkande. Min data över bilägande rörde bara privatpersoner, medan denna data också eventuellt också kan innehålla körande i tjänst (inkl. företagsägda bilar och leasade bilar). Men med detta sagt tyckte jag ändå att det kunde vara värt att jämföra siffrorna.

Om vi börjar med att titta på hur långt vi kör i genomsnitt per person i svenska kommuner så får vi följande karta:

alt

Det finns ett negativt samband mellan befolkningens storlek i kommunen och körsträcka per person (korrelationen är -0,54) och även en negativ korrelation mellan körsträcka per person och befolkningstäthet (-0,49). Det innebär att ju fler personer i en kommun och ju tätare de bor, desto färre mil körs per person i kommunen. Det kan ju till viss del troligen förklaras av att det då finns bättre tillgång till kollektivtrafik.

Det finns däremot ett positivt samband mellan antalet bilar per person och körsträcka per person. Figuren nedan visar sambandet för svenska kommuner:

alt

Korrelationen i detta fall är 0,63, vilket innebär att i kommuner där man äger fler bilar per person så kör man också längre sträckor per person. Däremot kör varje enskild bil något kortare sträckor vilket visas i figuren nedan (korrelationen är -0,24):

alt

Med andra ord är det ett starkare samband mellan antal bilar och person och hur mycket varje person kör, än hur mycket vi kör med varje bil.

Eftersom Solna sticker ut lite i de båda figurerna frågade jag Pelle Envall vid Trafikbyrån vad han trodde att det kunde bero på:

” Det är sannolikt relaterat till bilar som privatpersoner använder men ägs av företag.  Kan vara så att datasetet trots allt kan innehålla annat än bilar som används av privatpersoner, dvs företagsägda bilar eller bilar som används av säljare etc. Det är känt att Solna är en kommun som har haft företag där många leasingbilar står registrerade (även om SCB nu sagt att de börjat komma tillrätta med den problematiken runt olika företagsbilar). Enligt Stockholmsregionens resvaneundersökning är bilanvändning i resor per dag ungefär samma i Stockholm som Solna (0,6 bilresor per person och dag).”

För att återknyta till min initiala diskussion om bilar, bensin, stad och land – lägre bensinpriser kommer inte vara det som ”räddar landsbygden”, men frågan har fått stort symboliskt värde. I våra mer befolkningsglesa områden i landet så finns det en rad utmaningar som inte har ett dugg med bilåkande att göra. Men att lägga dyrare bensinpriser på toppen av utmaningarna i områden av vårt land där få transportalternativ finns tillgängliga har uppenbarligen fått bägaren att rinna över i delar av vårt land…en bra grogrund för ett bensinuppror 2.0.

Charlotta Mellander

Professor i nationalekonomi; forskar om regional utveckling, städer och kreativitet, gillar städer i alla former.

Visa alla mina bloggposter

Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.