Familjen och företaget Tengelmann

2013-09-10

Den 5 juli i år var jag inbjuden som talare vid IFERAs årliga världskonferens. IFERA (www.ifera.org) är ett internationellt nätverk av forskare som intresserar sig för familjeföretag. Denna organisation har länge engagerat sig i arenor där forskning och praktik kan mötas och forskare och företagsledare kan samverka för att bättre förstå familjeföretagens utmaningar. Som en viktig del i detta arbete organiserades en ”Family Business Day” i St Gallen i Schweiz den 5 juli. På programmet stod bland annat ett föredrag av Karl Erivan Haub som är ägare och ledare för det stora multinationella tyska handelsföretaget Tengelmann (www.tengelmann.de).  Efter att Karl Erivan Haub berättat om sitt företags imponerande och strapatsrika utveckling sedan starten 1867 var det min tur att ge en ”akademisk kommentar” på det Karl Erivan Haub berättat för publiken på runt 150 personer. Tengelmann är inte aktiva i Sverige men i många andra europeiska länder och även utanför Europa. För en del som rest eller levt i t ex Tyskland kanske butikskedjor som Kaiser’s Tengelmann, OBI och KiK är bekanta. Tengelmann har också en viktig verksamhet som investerare i flera snabbväxande e-handelsföretag som Plus online och Baby-Markt.


alt

Mitt föredrag och min kommentar på Tengelmanns utveckling byggde på två reflektioner som jag gjorde efter att ha lyssnat på Karl Erivan Haubs berättelse. Den första reflektionen handlade om vad jag kallar ett företags socio-ekonomiska förmåga. Tengelmanns är ett imponerande exempel på ett företag som har lyckats med ett långsiktigt värdeskapande som har kommit ägarfamiljen till del men också en bredare grupp av intressenter. Tengelmanns är nämligen ett företag som uttryckligen vill kombinera ett fokus på finansiellt resultat med ett socialt värdeskapande, där ansvar och omsorg för t ex anställda, lokalsamhälle och utbildning finns med. Denna förmåga att vilja kombinera ekonomiskt och socialt ansvarstagande är något som många företag strävar efter, inte minst familjeföretag, men som relativt få lyckas med på ett hållbart sätt. Många företagsledare, konsulter och akademiker med intresse för ägandets betydelse för kombinationen av ekonomiskt och socialt värdeskapande har mycket att lära av Tengelmann.

Min andra reflektion grundade sig i forskning som jag bedrivit om entreprenöriella familjeföretag. Tengelmann är ett bra exempel på ett entreprenöriellt familjeföretag. Inte minst förmågan att expandera internationellt och samtidigt starta nya verksamheter är imponerande. Historiskt sätt har Tengelmann utvecklats från ett tillverkande företag, till ett traditionellt handelsföretag och vidare till en utvecklare av nya e-handelsföretag.

För ca tre år sedan utvecklade jag och en kollega den så kallade 3A-modellen. Syftet med denna modell är att analysera i vilken grad ett företag, speciellt familjeföretag, har en entreprenöriell förmåga. Med utgångspunkt i resultatet av analysen kan vi sedan beskriva vad som stödjer företagets entreprenöriella förmåga och vilka åtgärder som behöver göras för att förbättra den entreprenöriella förmågan. Med entreprenöriell förmåga menar vi de förutsättningar som ett företag och deras ägarfamilj har för att säkerställa tillväxt och utveckling för företaget under en längre tidshorisont. 3A står för AktörerAktiviteter och Attityder.

När det gäller aktörer har Tengelmann lyckats med den svåra konsten att skapa en balans mellan medlemmar från ägarfamiljen och externa personer i ledningen av företaget. De har undvikit att bli för familjedominerande, vilket kan ställa till problem. Samtidigt har dom undvikit att bli för beroende av ledande personer utanför ägarkretsen, något som kan bli ett problem om en företagarfamilj har en vision om att fortsätta äga företaget långsiktigt.

Fallet Tengelmann är också intressant om vi tittar på entreprenöriella aktiviteter. Framför allt har företaget en förmågan att kombinera start av nya verksamheter, marknader och produktområde, med att avsluta engagemang på marknader och inom produktområden som inte längre är lönsamma eller passar in i den strategiska riktningen företaget vill gå. Genom denna kombination av att starta och avsluta affärsaktiviteter har företaget lyckats förnya sig och lyckas hålla sig konkurrenskraftiga under sin långa historia. Inte minst förmågan att kunna avsluta verksamheter och lämna marknader där företaget och ägarfamiljen har varit aktiv i många år är en stor utmaning för många familjeföretag. Detta eftersom nyckelpersoner inom familjen ofta har en stark känslomässig bindning till dessa verksamheter eller marknader.

Det är också tydligt att de ledande ägarna och ledarna i Tengelmanns har en attityd till företagande som bidrar till en entreprenöriell förmåga. Inte minst handlar det om ett risktagande och en förmåga att agera proaktivt, dvs agera på marknaden på ett sätt som gör att de är före sina konkurrenterna t ex i form av att lansera nya produkter och nya affärslösningar. Vår forskning har visat att de företag vars ägare och ledare har ett balanserat risktagande och agerar proaktivt växer mer än de företag som saknar nyckelpersoner med denna attityd till sitt företagande. Och här ligger en utmaning eftersom vår forskning visar att många familjeföretag tenderar att undvika risktagande gärna föredrar att agera lite mer försiktigt. I vissa sammanhang kan detta naturligtvis vara klokt, men det kan också bli ett problem om målet är att skapa ett långsiktiga värden både finansiellt för ägarfamiljen och socialt för en vidare grupp av intressenter.

Hur Tengelmanns kombinerar den socio-ekonomiska förmågan med den entreprenöriella förmågan kan ge mycket inspiration för företagare, forskare och studenter som är intresserade av framgångsrikt företagande!

En utförligare beskrivning av 3A-modellen finns i artikeln: Nordqvist, M. & Melin, L. (2010), “Entrepreneurial Families and Family Firms”, Entrepreneurship & Regional Development, 22 (3): 1-29

 

 

divider

Vill du veta mer?

Kontakta Emil Danielsson på 0704-210400 alt. email: emil.danielsson@jibs.hj.se

Mattias Nordqvist

Professor; forskar kring familjeföretagande, entreprenörskap, samt utbildningens och företagandets roll i utvecklingsländer; uppskattar frihet och flexibilitet.

Visa alla mina bloggposter

Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.