Företagens tillväxt hämmas då unga flyr

2013-12-19

250 av 290 kommuner tappar unga invånare. De lämnar hemorten och flyttar till större kommuner och de återvänder inte med värdefulla erfarenheter och kunskaper som bidrar till företagens tillväxt.  70 % av personerna har inte flyttat tillbaka när de är 40 år. De unga flyr framförallt mindre kommuner på landsbygden.


alt

De flesta är överens om att en minskad befolkning är ett problem om hela landet ska leva och om vi i  framtiden ska ha en attraktiv och välmående landsbygd vid sidan av dynamiska städer. Expressen hävdade att ”det inte är ett så stort problem om de unga flyr till städerna”. Skälen som anges för denna ståndpunkt är alldeles för snäva som min kollega Charlotta mycket riktigt påpekar i sitt svar. Hon ger en rad goda exempel på varför flykten är ett problem.

Jag vill lyfta fram ytterligare ett skäl. Att befolkningen minskar blir ett tydligt problem för de som vill stanna kvar och utvecklas på hemorten.

Baserat på den forskning vi bedriver vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping kring förutsättningar för tillväxt i små och medelstora företag ser jag att flykten av unga till storstäderna väcker en rad frågor. Det är ett problematiskt hinder för de många företag, ofta små och medelstora företag, som har tillväxtambitioner men som råkar vara lokaliserade i en av de 250 ”kriskommunerna”. Dessa företag är ofta resultatet av en stark lokal entreprenör som tillsammans med trogna medarbetare tålmodigt byggt upp ett framgångsrikt företag. I vår forskning kommer vi ofta i kontakt med företagare som säger att de kan och vill växa – men att de inte hittar rätt arbetskraft. Framförallt saknar dessa företag tillgång till unga personer som är intresserade av att yrkesutbilda sig och skapa en framtid på orten och utvecklas med det lokala företaget. Denna bild bekräftas också av Företagarnas och Swedbanks senaste Småföretagarbarometer där bristen på arbetskraft framkommer som ett av de absolut främsta tillväxthindren. Företagarna och Swedbank har många av sina medlemmar respektive kunder i de 250 kommuner som i Mellanders studie tappar de unga.

Det stämmer självfallet att bristen på attraktiva jobb kan vara en anledning till att många unga flyr från de mindre kommunerna på landsbygden. Men detta är inte hela bilden. I många kommuner finns företag som kan och vill växa men som inte hittar rätt personal för att göra detta. Att rekrytera framtidens personal blir självfallet inte lättare när de både lämnar orten och dessutom inte kommer tillbaka med nya erfarenheter och kunskaper.

De företag som vill växa men inte hittar personal riskerar att stagnera, flytta ut eller så läggs de helt enkelt ned. Att dessa företag ersätts av helt nya växande företag är mycket osannolikt då varken flyende kompetens eller sämre samhällservice bidrar till en levande och attraktiv plats.

Många kommuner saknar en aktiv strategi för att stimulera entreprenörskap och företagsutveckling hos sina invånare, inte minst bland de unga. Att det saknas en sådan strategi är ett problem för tillväxten. Det är också ett stort och orosmoln för alla oss som tycker att hela landet ska leva och att även mindre kommuner och landsbygden har en viktig roll att spela i framtidens Sverige.

Relaterade artiklar.
Charlotta Mellander, De ungas flykt till staden
Karin Hellerstedt, Vad finns kvar när de unga har lämnat?

Mattias Nordqvist

Professor; forskar kring familjeföretagande, entreprenörskap, samt utbildningens och företagandets roll i utvecklingsländer; uppskattar frihet och flexibilitet.

Visa alla mina bloggposter

Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.