Nettovinnarna när Stockholm pandemiflyttat

2021-09-13

Sedan jag skrev i en tidigare bloggpost (Vart tar Stockholmarna vägen?) har en rad kommentarer kommit in. Flera stycket poängterade (helt korrekt) att flyttströmmarna hade ökat markant under 2020, vilket jag inte fångade i min post, eftersom den bara sträckte sig mellan 2015-2019. En anledning till att jag inte fångade 2020 i min ursprungliga bloggpost var att att den riktade flyttdatan för 2020 inte fanns tillgänglig när jag skrev bloggposten (dvs. jag kunde inte säga exakt till vilka kommuner individer hade flyttat). Men nu finns den datan tillgänglig så det kan ju vara en god anledning att skriva en ny bloggpost.

Visby innerstad

Gotland är den enda kommunen på topp 30-listan över vart stockholmare flyttar som inte ligger i närheten av Stockholm eller räknas som "andra stora svenska kommuner".

Utgångspunkten för min tidigare bloggpost var att se om vi står inför en ny grön våg eftersom Stockholms stad (eller kommun om man så vill) haft en negativ nettomigration under 2020. Det är helt enkelt fler som flyttar från Stockholm än som flyttar till Stockholm. Min poäng med bloggposten är att en sådan utflytt inte nödvändigtvis innebär att vi ser en grön våg komma.

I genomsnitt flyttade cirka 3 500 individer fler tillStockholm än till Stockholm varje år under perioden 2015-2019. Under 2020 var det ca 8 500 fler som flyttade ut än in till Stockholms kommun. Dock var fortfarande de allra flyttarna ut från Stockholm riktade mot en annan kommun i Stockholms län. Faktum är att drygt 98 procent av flyttarna ut från Stockholms kommun 2020 var en flytt till en annan kommun i Stockholms län, en andel som är väsentligt högre än under perioden 2015-2019.

Min gissning är att pandemiåret på många sätt har snabbat på våra flyttprocesser så till vida att individer som kanske hade tänkt att flytta tidigare nu gör slag i saken. De som funderat på att köpa hus, gör det nu snabbare än vad de hade gjort annars. De som funderar på att flytta ut på landet gör det nu, istället för att vänta i några år till. Pandemin med allt vad den inneburit med hemarbete och social distansering kanske också har fått fler att fundera över sin boendesituation om andelen hemarbete ökar framöver, även när pandemin är över.

Men innebär detta en start på en ny grön våg? För att svara på den fråga så kan vi börja med att titta på vart de som flyttade från Stockholm under 2015-2019 hamnade. Kartan nedan visar vilka kommuner som var de största nettovinnarna i relationen till Stockholm under denna period:

Nettovinnare mot Sthlm 2015-2019

De största vinnarna i relation till Stockholm är de kommuner som är mörkblå på kartan. Framförallt rör det sig om kommuner som ligger i direkt anslutning till Stockholm, såsom Nacka, Järfälla, Huddinge, Haninge, Sundbyberg, Värmdå, Lidingö, Solna osv.

Bland de 30 kommuner som var främsta nettovinnarna i relation till Stockholm under 2015-2019 finns det i princip bara kommuner i närheten av Stockholm eller andra stora svenska kommuner. Det enda undantaget är i princip Gotland och till viss del även Åre och Simrishamn, som återfinns på plats 27, 29 och 30 på listan.

Samtliga kommuner i rött var fortfarande nettoförlorare i relation till Stockholm (eller i ett fåtal fall gick det jämnt ut).

Var det då någon skillnad år 2020? Till viss del var det det. Fler kommuner var nettovinnare under detta år, vilket kartan visar nedan:

Nettovinnare Sthlm 2020

Från en första anblick är det tydligt att fler platser har fått en annan färg än rött - dvs. har varit nettovinnare i relation till Stockholm under pandemiåret. Dock ska man samtidigt komma ihåg att för de allra flesta av dessa platser så rör det sig om en relativt liten siffra och det är enbart de som är färgade i blått som har varit nettovinnare med en siffra från 21 och uppåt. Och det är enbart de mörkblå som haft ett netto på 31 personer eller fler.

Utav de 25 kommuner som hade högst nettoinflytt av Stockholmare år 2020 låg i princip samtliga utom Gotland med ett pendlingsavstånd till Stockholm. I princip samtliga dessa kommuner gick med plus om ca 100 personer eller fler. Det är alltså här de allra största "vinnarna" av stockholmare finns.

Och även om fler kommuner har gått plus i relation till Stockholm under 2020 än de senaste fem åren, så är det fortfarande i princip de kommuner som ligger närmst Stockholm som också är de stora nettovinnarna - både före och efter pandemin:

Nettovinnare scatterplot

 Är detta då ett problem för Stockholm? Stockholms Handelskammare har exempelvis uttryckt en oro för att utflytten skulle innebära en brain drain från staden. Från mitt perspektiv har de lite att oroa sig för. Att några hundra personer fler väljer att bo i en kranskommun till Stockholm istället för att bo i innerstaden är en ganska naturlig utveckling i en stor kommun med nästan 1 miljon invånare - en stad som dessutom har undvikit att bygga på höjden och därför begränsat boendemöjligheterna. Att en sådan kommun börjar sprida ut sig åt sidorna är helt förväntat, precis som i vilken stor stad som helst.

Att de allra flesta av de som flyttar ut väljer att bo i en kranskommun till Stockholm visar också på att staden har en stark fortsatt dragningskraft. För att köpa en villa i dessa kommuner är inte billigt på något sätt, så de flesta av de som gör denna flytt vill med all sannolikhet ha större utrymme men är villiga att betala ordentligt för detta utrymme för att inte tappa tillgängnlighet till vad Stockholm har att erbjuda.

Ett ökat tapp till Nacka, Järfälla, Huddinge och Haninge är inte en brain drain av Stockholm. Det är en geografisk spridning inom samma arbetsmarknad. De kommuner som i övrigt möjligen står som de stora vinnarna i relation till Stockholm är de kommuner som redan tidigare hade en nära kontakt med staden, såsom Gotland, Nyköping, Strängnäs, Trosa och Åre. Här kommer man säkert uppleva att inflödet varit markant under pandemiåret 2020.

Men är det en allmän grön våg? Nja, det skulle jag inte skriva under på. Majoriteten av nettovinnarna ligger fortfarande inom pendlingsavstånd till Stockholm.

 

Charlotta Mellander

Professor i nationalekonomi; forskar om regional utveckling, städer och kreativitet, gillar städer i alla former.

Visa alla mina bloggposter

Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.