Vilka växte mer/mindre än väntat under det senaste decenniet?

Stadsgata

Sundbyberg, foto: Wikipedia

2022-01-28

För ett tag sedan publicerade jag en bloggpost Öppnas i nytt fönster. om vikten av att fortsätta växa och att inte nöja sig. I den bloggposten fanns det en figur som den som var uppmärksam på kanske noterade att Stockholms kommun låg relativt långt under det sträck som visar förväntad tillväxt givet ursprungsläget.

Så låt oss titta lite närmare på figuren igen:

Befolkningstillväxt

På den liggande axeln ser vi kommunernas befolkningsstorlek år 2010 (skalan är logaritmerad eftersom befolkningsfördelningen är väldigt skev och vi i annat fall bara skulle se en mängd med prickar i en klump och sedan egentligen bara Malmö, Göteborg och Stockholm som står ut, eftersom de är så mycket större). På den stående axeln ser vi i vilken utsträckning kommunen har vuxit under det senaste decenniet. Det lutande sträcket visar i vilken befolkningsförändring vi skulle kunnat förvänta oss – givet övriga kommuners befolkningstillväxt. Ju längre ifrån sträcket en kommun ligger, desto mer (över sträcket) eller mindre (under sträcket) har en kommun befolkningsförändrats.

Vi ser då, om vi tittar längst ut åt höger i figuren, att Stockholms kommun faktiskt ligger relativt långt under sträcket. Kommunen har alltså inte ökat i den takt man skulle kunnat förvänta sig, givet utvecklingen i övriga kommuner. Kommunen har visserligen ökat mer än de flesta andra kommunerna i landet, men fortfarande inte riktigt så mycket som vi kunde väntat oss eftersom kommunen också startade på en högre befolkningsnivå än samtliga övriga kommuner.

Men det är just den sista faktorn som med stor sannolikhet har spelat roll. För när en kommun blir nästan en miljon invånare, samtidigt som den har begränsad möjlighet att sprida ut ny byggnation över en större yta och man undviker att bygga på höjden, så kommer det finnas en gräns för hur många som kan flytta in. Så vad händer istället? Jo, den börjar sprida ut sig mot ytterkommunerna i allt högre grad. Det som ligger i närheten växer och gör det betydligt mycket mer än förväntat. Bland de som ligger allra längst ifrån sträcket men på den övre delen så hittar vi också kommuner som Sundbyberg, Sigtuna, Upplands Väsby, Upplands Bro, Solna, Järfälla, Knivsta, Värmdö m.m. Det är alltså ganska många kommuner som med stor sannolikhet integreras allt starkare i tillväxtregionen Stockholm och som växer mer än vad man skulle kunnat förvänta sig.

Intressant är också att några mindre kommuner dyker upp på listan som platser dit ändå en del stockholmare valt att flytta under pandemin såsom Trosa och Åre. Även om det rör sig om relativt begränsade mängder människor, så har ändå ökningen varit betydligt mycket större än vad man kunde förvänta sig (givet hur stora kommunerna var 2010). Detta är alltså kommuner som trots att de är relativt små lockar till sig fler än vad man skulle kunna vänta sig.

Om vi släpper stockholmsperspektivet, så ser vi att andra kommuner som vuxit mer än förväntat ofta är mindre kommuner med närhet till en större kommun. Habo utanför Jönköping är ett exempel. Burlöv och Lomma utanför Malmö ett annat. Ale liksom Bollebygd, på pendlingsavstånd till Göteborg, är ytterligare exempel.

Bland de som växer mindre än väntat givet hur många man var i kommunen 2010 så hittar vi många norrlandskommuner. Dessa har inte bara slutat växa, utan krymper också i snabbare takt än förväntat givet utgångsläget 2010. En av de kommuner som vuxit mindre än väntat är Skellefteå, vilket är intressant med tanke på den utmaning kommunen står inför då det gäller att locka till sig invånare som arbetskraft i och med etableringen av Northvolt.

Men vi hittar alltså även Stockholm och Göteborg bland de kommuner som vuxit mindre än väntat givet ursprungsläget. Jag tror dock att vi ska vara väldigt försiktiga med att tolka det som storstadens död. De allra största platserna runt om i världen tenderar nämligen att sprida ut sig geografiskt i takt med att de blir större och jag tror snarare att vi kan förvänta oss en snabbare tillväxt framöver i kommunerna runt omkring de allra största, vilket fortfarande innebär att de förblir starka arbetsmarknader.

Charlotta Mellander

Professor i nationalekonomi; forskar om regional utveckling, städer och kreativitet, gillar städer i alla former.

Visa alla mina bloggposter

Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.