Vad händer egentligen med Gnosjöandan?

2026-10-20

Gnosjö har länge haft en särställning i diskussionen om svenskt entreprenörskap. Begreppet ”Gnosjöandan” används ofta för att beskriva en lokal kultur präglad av småföretagande, samarbete och entreprenöriell drivkraft. Men hur ser utvecklingen egentligen ut idag?

Foto: Gnosjoandan.com / Patrik Svedberg

I rapporten Mellan stad och land framträder en mer komplex bild än den som ofta förknippas med den traditionella berättelsen om Gnosjö.

När vi analyserar olika entreprenörskapsmått över tid visar det sig att Gnosjö idag ligger relativt lågt jämfört med många andra mindre kommuner i länet när det gäller både nyföretagande, egenföretagande och andelen mikroföretag. Figuren nedan visar genomsnittssiffror för perioden 2007-2023.

Figur 4.1 Genomsnittlig etableringsgrad, andel egenföretagande och andel mikroföretag per kommuntyp och kommunerna i Jönköpings län, 2007-2023.

Dessutom syns en tydlig nedgång över tid (se rapporten för årliga siffror), särskilt vad gäller egenföretagande sedan slutet av 2000-talet. Det innebär inte nödvändigtvis att entreprenörskapet försvunnit från kommunen. Snarare tyder resultaten på att entreprenörskapets former förändrats över tid.

Samtidigt visar rapporten att Gnosjö uppvisar relativt stark utveckling särskilt när det gäller produktivitet (se figuren nedan), men även för sysselsättning och löner.

Figur 4.2 Indexerad förändring (2007=100) i produktivitet per kommuntyp och kommunerna i Jönköpings län, 2007-2023.

Det illustrerar återigen en viktig poäng: ekonomisk utveckling kan ta sig olika uttryck i olika typer av lokala ekonomier.

Historiskt har Gnosjö präglats av många små industriföretag och en stark lokal produktionskultur. Men näringslivsstrukturer förändras över tid. Företag växer, specialiseras eller integreras i större värdekedjor. Samtidigt förändras arbetsmarknaden och generationsväxlingar påverkar företagandet. Rapportens resultat visar därför att det finns skäl att se ”Gnosjöandan” som något mer dynamiskt än ett statiskt tillstånd.

Det är också viktigt att vara försiktig med alltför långtgående slutsatser. Rapporten analyserar statistiska mönster på kommunnivå och säger inte exakt varför utvecklingen ser ut som den gör. Men resultaten pekar på att historiskt starka entreprenörsmiljöer också förändras över tid och att traditionellt småföretagande inte nödvändigtvis utvecklas på samma sätt idag som för några decennier sedan.

Samtidigt visar Gnosjö att stark ekonomisk utveckling inte alltid behöver sammanfalla med snabb befolkningstillväxt eller höga nivåer av nyföretagande. Kommunen framstår snarare som ett exempel på hur specialiserade industrimiljöer fortsatt kan vara ekonomiskt starka, även under förändrade former.

Gnosjös utmaning framöver kanske därför inte främst handlar om företagande eller industriell konkurrenskraft. Resultaten antyder snarare att frågan om attraktivitet som bostads- och livsplats kan bli allt viktigare. Även ekonomiskt starka industrikommuner behöver kunna attrahera och behålla arbetskraft i en tid där konkurrensen om människor hårdnar.

Texten är en del av en bloggserie baserad på forskningsprojektet ”Överlevnad bland de mindre – Entreprenörskap och tillväxt i svenska småstadskommuner”, finansierat av Syskonen Inger och Sixten Norheds stiftelse. För mer information om projektet och för att ta del av den fullständiga rapporten, besök gärna projektets hemsida.

Överlevnad bland de mindre

Entreprenörskap och tillväxt i svenska småstadskommuner

Visa alla mina bloggposter

Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.