Vad betyder resultaten för regionalpolitiken?

2026-10-28

Diskussionen om regional utveckling handlar ofta om hur fler företag ska skapas och hur tillväxten ska stärkas utanför storstäderna.

Habo. Foto: Habo kommun

Entreprenörskap framställs inte sällan som en generell lösning på regionala utmaningar – något som förväntas skapa jobb, innovation och ekonomisk dynamik oavsett plats.

Men resultaten i rapporten Mellan stad och land pekar på en mer komplex verklighet.

Det kanske viktigaste resultatet är att entreprenörskap verkar fylla olika funktioner i olika typer av lokala ekonomier. Samma typ av företagande tycks inte få samma effekter överallt, och olika former av entreprenörskap verkar bidra till olika typer av tillväxt.

I småstadskommuner och mindre kommuner tycks småskaligt företagande framför allt bidra till sysselsättning, lokal ekonomisk aktivitet och i vissa fall även befolkningsutveckling. Småföretagen utgör ofta en central del av det lokala näringslivet och spelar sannolikt en viktig roll för att upprätthålla levande arbetsmarknader även utanför större urbana regioner.

Samtidigt är sambanden mellan småföretagande och produktivitetsutveckling betydligt svagare. Det antyder att småföretagande inte nödvändigtvis driver ekonomisk omvandling eller högre förädlingsvärden, utan snarare bidrar till bredare lokal ekonomisk aktivitet.

Kunskapsintensivt entreprenörskap uppvisar däremot tydligare samband med produktivitet och löneutveckling. Här handlar effekterna mindre om många nya jobb och mer om ekonomisk uppgradering och högre kunskapsinnehåll i den lokala ekonomin.

Samtidigt visar resultaten att kunskapsintensiva verksamheter inte enbart är relevanta för större städer även om de är vanligare där. Även i mindre kommuner framträder positiva samband mellan kunskapsintensivt entreprenörskap och ekonomisk utveckling. Det tyder på att även relativt små inslag av kunskapsintensiva verksamheter kan få betydelse i mindre lokala ekonomier, där de kanske också blir mer synliga och får större lokal påverkan.

Detta är viktigt ur ett regionalpolitiskt perspektiv eftersom det antyder att frågan inte bara handlar om att skapa ”mer företagande”. Minst lika viktigt är vilken typ av företagande som växer fram och vilka lokala strukturer som omger det.

Resultaten visar också att geografi fortsatt spelar stor roll.

Kommuner nära större urbana arbetsmarknader uppvisar generellt starkare utveckling än mer geografiskt avlägsna kommuner. Det gäller exempelvis kommuner som Habo och Vaggeryd i relation till Jönköping. Närhet till större arbetsmarknader verkar skapa bättre förutsättningar för pendling, kompetensförsörjning och tillgång till större marknader.

Det betyder inte att utveckling enbart handlar om fysisk närhet eller att alla mindre kommuner nära större städer automatiskt utvecklas starkt. Men resultaten pekar ändå på betydelsen av funktionella samband mellan kommuner av varierande storlek.

Detta är också en påminnelse om att småstadskommuner inte bör förstås som ”mindre storstäder” och att mindre landsbygdskommuner inte enbart kan analyseras utifrån samma perspektiv som urbana regioner.

I mycket av den regionalekonomiska forskningen och politiken dominerar fortfarande ett ganska enkelt centrum–periferi-perspektiv där storstäder och landsbygd framstår som de viktigaste kategorierna. Våra resultat antyder däremot att småstadskommuner ofta fungerar som egna typer av lokala ekonomier, med särskilda möjligheter och utmaningar.

Det får också konsekvenser för hur regionalpolitik utformas.

Om olika typer av entreprenörskap spelar olika roller i olika delar av landet blir det svårt att tänka sig att samma typer av policyåtgärder fungerar överallt. Strategier som fungerar väl i kunskapsintensiva storstadsregioner behöver inte ge samma resultat i småstadskommuner eller mindre industrikommuner.

Det betyder inte att regionalpolitiken bör bli helt fragmenterad eller platsunik i varje enskild kommun. Men resultaten pekar mot behovet av större känslighet för regionala skillnader och lokala förutsättningar.

Kanske är det också här som småstadskommunerna blir särskilt intressanta. De befinner sig ofta mitt emellan större urbana ekonomier och mer perifera landsbygder. De är tillräckligt stora för att fungera som regionala centra, men saknar ofta de stora städernas kritiska massa av människor, kapital och kunskapsmiljöer.

Just därför blir de också viktiga för att förstå hur regional utveckling faktiskt fungerar i stora delar av Sverige.

Fakta

Texten är en del av en bloggserie baserad på forskningsprojektet ”Överlevnad bland de mindre – Entreprenörskap och tillväxt i svenska småstadskommuner”, finansierat av Syskonen Inger och Sixten Norheds stiftelse. För mer information om projektet och för att ta del av den fullständiga rapporten, besök gärna projektets hemsida.

Överlevnad bland de mindre

Entreprenörskap och tillväxt i svenska småstadskommuner

Visa alla mina bloggposter

Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.