Mångfunktionella utomhusmiljöer som främjar hälsa och hållbarhet

Under 2016-2020 bedrev forskare vid Jönköping University detta utvecklings- och forskningsprojekt i samverkan med bland andra Region Jönköpings län och Riksbyggen. Projektet bedrevs med stöd av Formas.

Bakgrund

Den globala urbaniseringstrenden ställer samhällsplaneringen inför stora utmaningar. Hur kan stadsmiljöer planeras så att de blir motståndskraftiga mot effekter av klimatförändringar, växande befolkningstryck och behov av ytor för nybyggnation? Förtätning av städer och utbredning av bebyggelse och trafiksystem riskerar att ske på bekostnad av hälsa, välbefinnande, inte minst för barnen. Vegetation i städer är viktig av flera skäl. Dels förbättrar den luftkvalitet, reglerar temperatur och luftströmmar och reglerar markens vattennivåer. Det finns också positiva samband mellan närhet till grönområden och att uppleva god hälsa. Studier av barn tyder på att vistelse i naturliknande miljöer påverkar hormonnivåer, motorik, rörlighet, och koncentration. Möjligheter att odla mat för egen konsumtion stimulerar barns intresse för att äta olika sorters grönsaker, frukter och bär, för hälsofrågor och för hållbarhetsfrågor. Trots ett ökat intresse för stadsodling är det fortfarande få barn som har tillgång till skolträdgårdar och odlingsmöjligheter i sin närmiljö. Viktiga orsaker till att skolträdgårdar är sällsynta är att vuxna upplever skötseln betungande och att det är svårt att klara skötseln på sommaren. Tillgång till lättskötta naturliknande odlingsmiljöer som stimulerar rekreation, välbefinnande, lek, rörelse, estetik och lärande behöver utvecklas och studeras som en komponent i en hållbar urban uppväxtmiljö och livsmiljö.

Projektet, syfte och forskningsfrågor

Region Jönköpings län har inlett ett forskningsbaserat förbättringsarbete för att utveckla multifunktionella urbana förskolegårdar med förstärkta ekosystemtjänster för hälsa och hållbarhet. Ett exempel som regionen introducerat i sitt systematiska förbättringsarbete med multifunktionella utomhusmiljöer har varit skogsträdgårdar. Skogsträdgårdar är perenna odlingssystem med vegetation i flera skikt. De anläggs för att vara robusta, motståndskraftiga mot störningar, och lätta att sköta och underhålla. De anläggs också för att generera både försörjande ekosystemtjänster - frukter, bär och ätbara blad, stödjande ekosystemtjänster- skydd mot UV-ljus, förbättrad luftkvalitet, vattenreglering och kolbindning och kulturella ekosystemtjänster - rekreation, välbefinnande, möjligheter till lek, rörelse och lärande och de bidrar till gemenskap i närmiljön. Skogsträdgårdar har potential att fungera som katalysatorer för att engagera människor i inkluderande, hälsofrämjande och hållbara aktiviteter.

Vi studerade designen och implementeringen av regionens förbättringsarbete för att undersöka vilken betydelse förskolors arbete med multifunktionella utomhusmiljöer har för att främja ekosystemtjänster och därmed hälsa och välbefinnande både på kort och lång sikt. Våra forskningsfrågor var:

• Vilka ekosystemtjänster utvecklas, prioriteras och upprätthålls av deltagarna under och efter förbättringsarbetet och hur går det till?
• Hur utvecklas de deltagande barnens, förskolepersonalens och närboendes arbete med förskolornas utomhusmiljöer under perioden?
• Vilka typer av sociala och logistiska hinder uppträder under förbättringsarbetet?

Delstudier

Genom flera delstudier följde vi både resultaten och den sociala processen. I samarbete med Riksbyggen bedömdes 15 ekosystemtjänster vid varje förskola, före och efter interventionen. Bedömningen av ekosystemtjänsterna har kunnat användas av förskolorna i arbetet för att tillsammans med barnen förstärka och utveckla ekosystemtjänster i närmiljön.

Vi genomförde observationer på förskolegårdar för att se påverkan av de nya möjligheterna i utomhusmiljön. Vi använde samtalspromenader med barn på förskolegårdar och i närmiljön för att få veta hur barn upplever olika utomhusmiljöer, vad de använder dem till och hur de skulle vilja utveckla dem. Framtidsverkstäder med barn i förskoleklass och uppåt har bidragit med kunskap om barns preferenser när det gäller skolgårdar. Enkäter och fokusgruppsintervjuer med förskollärare och närboende gav svar både på hur de multifunktionella miljöerna upplevs ur vuxnas perspektiv och på hur metoderna att bedriva förbättringsarbete kan utvecklas.

Samverkan och spridning av resultat ventilerades och diskuterades kontinuerligt mellan deltagarna i förbättringsarbetet i syfte att utveckla både miljöerna och metoderna i förbättringsproceduren. Resultaten spreds vid spridningsseminarier, föreläsningar, i lärarutbildningen och vid forskningskonferenser.

Publikationer

Almers, E., Askerlund, P., & Samuelsson, T. (2023) The Perfect Schoolyard for Future Children: Primary School Children’s Participation in Envisioning Workshops. Children, Youth and Environments 33(1), pp. 101-121 10.1353/cye.2023.0002

Askerlund, P., Almers, E., Tuvendal, M., & Waite, S. (2023) Growing nature connection through greening schoolyards: preschool teachers’ response to ecosystem services innovations. Education 3-13. DOI: https://doi.org/10.1080/03004279.2022.2148485

Lecusay, R., Mrak, L., & Nilsson, M. (2022) What is Community in Early Childhood Education and Care for Sustainability? Exploring Communities of Learners in Swedish Preschool Provision. International Journal of Early Childhood 54(3), 51-74. DOI: http://dx.doi.org/10.1007/s13158-021-00311-w

Almers, E., Askerlund, P., Samuelsson, T., & Waite, S. (2021) Children’s preferences for schoolyard features and understanding of ecosystem service innovations – a study in five Swedish preschools. Journal of Adventure Education and Outdoor Learning 21(3), 230-246. DOI: https://doi.org/10.1080/14729679.2020.1773879

Kjellström, S., Andersson, A.-C., & Samuelsson, T. (2020) Professionals' experiences of using an improvement programme: Applying quality improvement work in preschool contexts. BMJ Open Quality 9(3):e000933 DOI: http://dx.doi.org/10.1136/bmjoq-2020-00093