Den 10 november var det dags för den årliga – den fjärde i ordningen – regionala konferensen Forskningsbaserad undervisning – teori och praktik i samverkan, en konferens som anordnas av HLK tillsammans med Jönköpings kommun. Årets tema var Perspektiv på undervisning i skuggan av en pandemi.

Jesper Boesen och Pernilla Söderberg hälsar alla välkomna

Jesper Boesen och Pernilla Söderberg hälsar alla välkomna

Efter att Jesper Boesen, Samverkanschef vid HLK och Pernilla Söderberg, Vetenskaplig ledare vid utbildningsförvaltningen i Jönköpings kommun, hälsat alla 60 deltagare välkomna tog Lisa Heino, Utredare på Lärarförbundet, över.

Therése Haglind håller sin digitala presentation.

Therése Haglind håller sin digitala presentation.

Nästa föredrag hölls av Therése Haglind, lektor i tillämpad IT med inriktning mot svenska, Erik Dahlbergsgymnasiet, som redogjorde för en studie hon gjort tillsammans med Jesper Boesen och Ylva Lindberg, professor i pedagogik vid HLK. Föredraget hade namnet ”Nya praktiker med teknik - Gymnasielärares berättelser från omställningen till undervisning på distans”. Studien hade just berättelser som metod där 52 unika berättelser från gymnasielärare analyserades. Det framkom att en del av lärarna redan innan pandemin hade utvecklat digitala kunskaper som visade sig vara väldigt viktiga. Många av lärarna var oroliga för hur proven skulle gå till, bedömningarna, tekniken, sin egen kompetens och elevernas inställning. Lärarna upplevde också att det är stora skillnader mellan olika elevgrupper gällande distansundervisning och att de elever som hade det lite svårare innan fick det ännu svårare nu. Lärarna såg det som att de har fått en ny yrkesroll.

Efter diskussioner i mindre grupper och en fikapaus var det dags för nästa föredragare, Pontus Wallin, forskare och projektledare vid Skolforskningsinstitutet. Pontus föredrag ”Att lära på avstånd” redogjorde för en systematisk översikt som Skolforskningsinstitutet har gjort. Ett huvudresultat från forskningsöversikten är att kvaliteten i undervisning är viktigare än hur lektioner förmedlas. Coronapandemin gör att elever förväntas att studera på avstånd, vilket inte ska förväxlas med självstudier. Flera studier betonar betydelsen av att skapa förutsättningar för elever att interagera med och stödja varandra. Översikten visade också att Digitala verktyg och lärresurser bör väljas så att lärare och elever känner sig trygga och har förutsättningar för att använda dem. Här finns översikten i sin helhet.

Cecilia Bjursell, professor i pedagogik vid HLK höll konferensens sista föredrag ”Livslångt lärande i olika undervisningskontexter”. Cecilia redogjorde för en studie, med berättelser som metod, som har gjorts på HLK. 13 olika berättelser från undervisande personal, allt från doktorander till professorer analyserades. Frågorna som lyftes var; övergången mellan klassrum till digitalt, vilka motgångar stöttes på och vad har vi lärt oss. Det som framkom i berättelserna var bland annat att vi snabbt fick lära oss de digitala redskapen som fanns. Det framkom även att det varit otroligt viktigt och tacksamt med en IT-avdelning som stöttar, vilket även kollegor som redan var kunniga inom de tekniska programmen och plattformarna gjort. I hög utsträckning fick personalen lära sig genom att göra. Metoderna att arbeta är gamla men verktygen är nya.

Återigen blev deltagarna indelade i mindre diskussionsgrupper där man tog avstamp från föredragen men diskuterade ganska brett och utbytte erfarenheter kring undervisning under pandemin.

– Det är ju faktiskt inte alltid som forskningen och praktiken kommer till samma slutsatser, men konferensen visade på en stor samstämmighet gällande en viktig komponent i undervisning på distans, nämligen att det är otroligt viktigt med de mänskliga mötena, säger Jesper Boesen.

Zoommöte
Zoommöte

Cirka 60 deltagare hade kopplat upp sig för att delta på konferensen.