På den här sidan hittar du avsnittet "praktisk guide 6" som handlar om utvärdering av forskningsresultat och konsekvenser

För att hitta det du söker snabbare kan du använda dig av länkarna nedan

I enlighet med CHILD:s intentioner angående inkluderande forskningspraxis syftar den här guiden om inkluderande forskning till att ge forskare förslag på hur man engagerar barn och familjer vid utvärderingen av forskningsresultat och dess effekter. Utvärdering av forskningsresultat är ett viktigt men ibland bortglömt stadium av forskningsprocessen.

Denna process innebär att jämföra de resultat som uppnåtts i projektet relaterade till de förutbestämda målen. Det handlar också om att dra slutsatser och utvärdera aktivitetens progression, vad det kan innebära för barn och familjer samt övriga deltagare. Processen att mäta och utvärdera olika delar av ett forskningsprojekt ska vara pågående och ge information som gör det möjligt för forskargruppen att utvärdera, ändra, förbättra och rapportera om värdet av sina ansträngningar på kort och längre sikt.

Det är en fördel att ta fram en utvärderingsplan från början av forskningsprojektet, för att kunna dokumentera progressionen. Denna plan kan ses över vid regelbundna forsknings-gruppsmöten. I ett senare skede kan forskningseffekterna utvärderas i förhållande till vardagspraxis, politik, processer eller tjänster.

Utvärderingsplaner

Dessa planer (1) beskriver hur projektresultat ska mätas, (2) dokumentera slutsatser för att möjliggöra insyn och ansvar (3) styra genomförandet och (4) lagra data. Vid utveckling av en utvärderingsplan bör denna vara användbar (bistå med beslutsfattande, resursfördelning), genomförbar (realistisk och praktisk), etiskt hållbar.

Viktiga punkter att diskutera:

  • Vilket är forskningsprojektet förväntade utfall?
  • Vilka specifika frågeställningar förväntas att leda till förändring?
  • Vilka är indikatorerna för förändring och hur mäts de?
  • Hur ser ett lyckat projekt ut?
  • Hur ska utvärderingsdata samlas in och analyseras?
  • Vilken påverkan kommer forskningen ha för den som forskningen berör?

Guide för att skapa en utvärderingsplan

1. Engagera dem som forskningen berör och andra intressenter

Kontinuerlig kontakt och uppföljning med deltagare är viktiga moment. Det är viktigt att förstå olika perspektiv och integrera dessa i planen. De autentiska behoven hos de som forskningen berör och hur de kommer att påverkas måste formuleras. Vad blir bättre? Ändras? Och hur?

Det är viktigt att förtydliga barnens förväntningar, engagemang och ansvar, vid behov kan någon ur familjen eller annan vårdnadshavare stödja barnet i detta.

2. Skapande av utvärderingsplan

Det är viktigt att identifiera vilka resurser och tillgångar som finns för att bidra till det förväntade utfallet i projektet.

Projektets resurser hänvisar till de tillgångar som gruppmedlemmar och samarbetspartners bidrar med till forskningsprojektet, till exempel finansiering, (t.ex. tillgång till databaser, olika verksamheter, såsom skolor, hälso-sjukvårdskliniker intresseföreningar m.fl.) samt egna erfarenheter av fenomenet som studeras.

Forskningsverksamhet är de aktiviteter som bedrivs inom forskningsprojektet, inklusive utbildning, kommunikation och nätverkande.

Utfall av projektet kan vara produkter, såsom populärvetenskapliga skrifter, utbildningspaket, kunskap som förmedlas vidare via tex doktorander eller utbildade lärare.

Forskningens användbarhet hänvisar, till exempel hur många elever som utbildats, professionell utveckling hos lärare och hälso- och sjukvårdspersonal. Vem och hur många "använde " produkter som framtagits inom projektet, tex utbildningsmaterial?

Forskningens tillämpning och utfall hänvisar till vad som hände till följd av projektets resultat och aktiviteter. Dessa kan innefatta förändringar i beteende, attityder, politik, skolpraxis och finansieringssystem.

Det kan handla om forskningens värde och nytta. Dessa kan omfatta hälsovinster, produktivitetsvinster, ökad skol- eller sysselsättningsgrad och det ekonomiska och sociala värdet / nyttan av dessa resultat. Varje projekt kommer att ha sitt eget sätt att specificera sannolika forskningseffekter.

Samförstånd bör uppnås bland forskargruppen baserat på input från rådgivande grupper relaterat till projektets mål, vad som förväntas förändras och vilken påverkan detta kommer att få.

3. Utvärdera använda metoder

Forskningsdeltagarna kan ge forskare viktiga perspektiv och kritik på mätning av forskningsresultat och deras användbarhet, ur det levda erfarenhetsperspektivet. Forskningsdeltagarna kan också ge olika perspektiv på metoder för datainsamling som är lämpliga inom den grupp av barn som studeras och tolkning av fynd som man försöker förstå.

4. Tilldela ansvar för genomförande

De olika aktörernas roller och ansvarsområden måste beskrivas för ansvarsskyldighet och rapportering.

5. Sätta mål

Mål som fastställs med deltagarna i projektet gör det möjligt för alla att förstå vad planen förväntas uppnå. Dessa måste vara realistiska, och flexibla när det gäller förändringar i riktning över tiden. Det kan bli nödvändigt att reagera på nya händelser, möjligheter och problem med tiden.

6. Definiera rapportering, spridning och utnyttjande av resultat

De barnprojektet gäller måste säkerställa utnyttjandet av resultaten från forskningsprojektet. Preliminära resultat kan presenteras vid strategiskt tidsbestämda användarmöten / workshops, så att de skräddarsys för specifika intressenters intressen och behov. Det är viktigt att identifiera lämpliga arenor för information och spridningsmetoder med beaktande av synpunkterna från de grupper forskningen genomförs tillsammans med och medforskarna.

Mätning av forskningens påverkan och nytta

Exempel på detta är indikatorer som visar:

  • Förändring och ökad förståelse för forskningsfrågan i olika faser i livet
  • Förbättring av hälsa och välbefinnande hos barnen som medverkar i studien
  • Bidrag till kunskapsbasen till nytta för barnen och deras familjer, professionella inom olika verksamheter.
  • Förändring i klinisk, diagnostisk, pedagogisk och forskningspraxis
  • Genomförande av förändringar inom politik och lagstiftning inom områden som ut-bildning, sysselsättning, hälsa, funktionshinder.
  • Ekonomiska fördelar
  • Omfattning av tvärvetenskaplig forskning
  • Samarbetsmönster
  • Vetenskaplig inverkan
  • Forskningsproduktivitet
  • Publiceringspraxis
  • Citationspåverkan (antal gånger forskare citeras i andra publikationer).

Synliggörande av projektets utfall i olika verksamheter

  • Bygg relationer och nätverk tillsammans med grupper med samma karaktäristika som de som forskningen berör och bedrivs med.
  • Stödja individer med kunskap inom ämnet och främja deras idéer nätverk och relationer.
  • Se till att kommunikationsvägar för påverkan är aktiva före och under ett forsknings-projekt samt efter avslutat projekt.
  • Utveckla expertis och tillförlitlighet inom forskningsområdet som finns tillgänglig.
  • Adressera områden av politiskt intresse.
  • Få beslutsfattare involverade i forskning.
  • Gå med i relevanta kommittéer/ nätverk och se till att dina fynd finns med när beslut fattas.
  • Sträva efter att publicera forskningsresultat så tidigt som möjligt.
  • Presentera forskningsresultaten.