Nyhetsbrev

Utvalda artiklar från våra nyhetsbrev

Tema Förskollärarprogrammet

Annika Almqvist

Annika Almqvist

Spännande och roligt att välkomna ytterligare fler studenter till Förskollärarprogrammet!

Denna höst har vi haft glädjen att välkomna fler studenter än vanligt till Förskollärarprogrammet. Det beror på att efterfrågan på förskollärare är stort och därför har vi på uppdrag av JU öppnat upp för ytterligare en ingång till att studera till förskollärare på HLK. Som student söker du till förskollärarutbildningen på vanligt sätt men du kan välja en annan studieort än Jönköping. Vi erbjuder studier i Eksjö, Oskarshamn och Värnamo på de lärcentra som finns på dessa orter.


Vad är då annorlunda med att studera på en annan studieort?

Förskollärarutbildningen är densamma vilken ort du än väljer att studera på vad gäller studieplan, kursplaner och innehåll. Studenterna får också ta del av samma föreläsningar via streaming eller inspelad föreläsning. Några gånger under terminen finns vi på plats för undervisning, seminarier eller examinationer. Det är alltså inte en distansutbildning men en utbildning som använder sig av digitala verktyg för att möjliggöra möten mellan studenter och lärare när vi inte är på plats. Studenterna har lärcentrat som sitt campus där de har mötesplatser för diskussioner och grupparbeten.

Denna form av utbildning som sker genom samverkan mellan kommunerna och lärosätet har en extra bonus i form av en kommunmentor. Den finns på varje ort och ska vara ett bollplank för studenterna utifrån det didaktiska, praktiknära och koppla teorin till praktiken.

Det känns roligt och inspirerande att fått starta upp denna form av utbildning i nära samarbete med kommunerna. Vi prövar oss fram tillsammans för att hitta de bästa lösningarna.

Vi som arbetar i Förskollärarprogrammet ser fram emot att fortsätta utveckla vår utbildning och möta behovet av kompetenta välutbildade förskollärare som ska möta våra yngsta samhällsmedborgare i förskolan.


/Annika Almqvist – Programansvarig Förskollärarprogrammet


Lina Mrak

Lina Mrak

Stort grattis till att du är klar med din Master! Hur känns det?

Tack, det känns bra men också lite tomt. Jag har läst min utbildning vid Högskolan i Östfold i Norge och har varje månad under fyra års tid åkt till Halden och haft många långa filosofiska diskussioner med såväl studiekamrater som lärare. Det är något jag redan saknar! Det känns också tomt att inte längre leva med en text som långsamt växt fram och till slut blev min masteruppsats.

Hur kommer det sig att du valde Högskolan i Østfold i Halden?

Vi på förskollärarprogrammet hade en kompetensutvecklingsresa dit. Via Karin Alnervik hade vi hört att de arbetade med spännande undervisningsmetoder. Väl där berättade de om sitt program, Master i Barnehagepedagogikk og Småbarnsvitenskap (0-3år) vilken har fokus och riktar uppmärksamhet på de yngsta barnen (0–3 år) i förskolan. Utgångspunkten i hela utbildningen kan sägas att förena småbarnsvetenskap med filosofi, vetenskap, pedagogik och omsorg. Det lät så spännande att jag kände att det är var där jag skulle läsa min master.

Vad handlar din studie om?

Den handlar om att förskollärare i sin profession behöver förhålla sig till olika skrivningar i politiska dokument såsom styrdokument och utifrån dessa dokumentera barns kunskapande. Intresset i studien handlar inte om att göra motstånd mot lärande utan snarare att diskutera hur viss kunskap (ner?)värderas.

Studien tar sin utgångspunkt i förskollärares berättelser om handlingsutrymmet att formulera sig kring 1–2 åringars kunskapande, där mallar, ofta formulerade av andra än förskollärarna, används och disciplinerar deras handlingsutrymme. En risk med detta är ju att kunskap värderas olika eller inte synliggörs alls.

Du har ju tänkt mycket med en engelsk filosof som heter Miranda Fricker, varför just hon?

Miranda Fricker skriver om epistemisk orättvisa, där kunskap, makt och etik är framträdande begrepp. En central fråga i hennes tankar är frågan: Vem ges tolkningsföreträde i kunskapsbegreppet?

Fricker talar även om vittnesorättvisa som en form av epistemisk orättvisa och inträffar när någon talar eller berättar om något denna varit med om men fördomar hos den som lyssnar gör att den som berättar inte tas på allvar.

Det låter ju spännande?

Ja, hennes tankar har påverkat mig mycket och också ställt mitt läraruppdrag på högskolan i nytt ljus där nya frågor väckts, exempelvis: Vem har tolkningsföreträde inom akademin?

Vad gör du just nu?

På jobbfronten kombinerar jag just nu en tjänst där jag arbetar 50% med 1-2 åringar på en förskola och 50% på högskolan. Något jag tycker är en väldigt kul kombination.

Annars hänger jag mycket med vår nya familjemedlem, vår strävhåriga tax Moltas. Hade aldrig i mitt liv kunnat ana hur kul det är med en hund!

Då säger vi stort tack till dig och lycka till med fortsatt forskning och hundliv!

Här kan ni hitta Linas Master:

(M)alla barn - en kvalitativ studie om förskollärares handlingsutrymme för att uppträda som vittne till ett- och tvååringars kunskapande”

går att hitta under följande länk:

https://hiof.brage.unit.no/hiof-xmlui/handle/11250/2682392

 

Kontakta Lina Mrak

Avslutning


...är en känsla många studenter känner när utbildningen närmar sig sitt slut. Efter flera år av studerande så är det snart över. Men hos vissa studenter infinner sig också en oro och ett tvivel över att axla det ansvar som nu väntar i deras kommande yrke, och tvivel på om de har den kunskap som krävs. Frågan många bär på är hur och om de kommer klara detta ansvarsfulla uppdrag?

Som lärosäte har vi ett ansvar att genomföra en hållbar lärarutbildning, det vill säga att studenter som studerat hos oss ska kunna verka i olika kommuner och känna sig rustade med kunskaper som läraruppdraget kräver. Under senare tid har vi fått signaler från kommuner och från studenter som gått ut, att den första tiden har varit tuff, och att förskollärare som nyligen tagit examen tagit timeout från förskolan redan efter några månader. Det får många av oss lärare att fundera hur vi kan rusta studenter för denna så kallade reality chock. Går det att rusta mer eller ska vi kanske rusta mindre?

 

Inför den sista kursen i förskollärarprogrammet och nu i pandemitider bestämde vi att spela in poddar till studenterna utifrån kursens mål. Den sista podden skulle heta: ”Äntligen klar…” där en tidigare student hos oss blev inbjuden för att berätta om sina erfarenheter från de första två åren som förskollärare. Sofie som hon heter berättade att den första tiden efter examen var tuff, att examenshögtiden var på fredagen och på måndagen stod hon i tamburen i sin nya yrkesprofession och skulle möta nya barn, kollegor och vårdnadshavare. Hon upplevde en stark press att visa att hon nu skulle klara av detta läraruppdrag, dels från sig själv och dels av omgivningen. Pressen förstärktes av den förväntan hon kände från kollegor. Många välkomnade henne med orden ”men åh va roligt att du är ny det ska bli spännande at få ta del av dina kunskaper”. Sofie poängterade att hon förstod att det var välment men att det kunde upplevas stressande och kravfylld. För vad kunde hon egentligen?

 

I podden berättar Sofie vidare att den första tiden också innebar att kunna hantera olika situationer när kollegor var sjuka på avdelningen och det inte fanns vikarier. Det var först efter några månader som hon kände att hon kunde komma med idéer kring olika pedagogiska frågor, dokumentationer och projekt och inte bara det organisatoriska. Sofie säger att hon hade tur som kom till ett arbetslag där det fanns en öppenhet och tillåtelse att vara ny och osäker. Hon lyfte även vikten av att det fanns en organisation och rutin som kunde välkomna nya, med ett ledarskap som byggde på tillit och förtroende. I slutet av vårt samtal fick Sofie frågan om vad hon tyckte om programmet på HLK och om det var något hon hade saknat på utbildningen. Hon var nöjd med sin utbildning, men att vi på förskollärarprogrammet gärna kunde diskutera mer om svårigheter som till exempel när arbetslag inte fungerar, när det är vikariestopp eller när snabba förändringar sker. Sofie vill skicka med till de studenterna som tar sin examen att de ska vara snälla mot sig själva och tillåta sig att vara nya på jobbet. Att de ska lyssna på barnen och låta dem visa vägen!

 

Stort tack Sofie för att du delade med dig av dina erfarenheter till oss. Nu ska vi tillsammans med studenterna lyssna på podden och mötas kring dess innehåll.

 

Vill du veta mer? Kontakta Susanna Anderstaf 

Välkomna till årets första nyhetsbrev!

I nyhetsbrevet kan ni denna gång läsa om ett flertal olika exempel på vad samverkan med Högskolan för lärande och kommunikation kan innebära - från samverkansforskning med Otto till HR Inspiration day, som är en nätverks- och inspirationsdag för studenter vid Human Resources-programmet samt för yrkesverksamma för att få möjlighet att mötas och knyta kontakter.


Vår förhoppning är att ni kan se att det finns många möjligheter att "göra saker tillsammans". För oss innebär samverkan alltid att vi kan nå mål, eller åstadkomma saker, med någon annan aktör som vi eller extern part inte kunnat nå enskilt.


Ser ni möjligheter till samverkan, eller bara är nyfikna, är ni välkomna till våra Öppna rum för samverkan där vi diskuterar olika möjliga samarbeten.


De öppna rummen är ett sätt att nå er som är nyfikna på hur ett samarbete kring utbildning eller forskning kan se ut. Ingen fråga är för liten eller för stor att ta upp. Det är bara att ansluta - ingen föranmälan krävs.


Anslut härlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster kl. 09.00-10.00 följande datum:

24 och 25 februari
24 och 25 mars
28 och 29 april
26 och 27 maj


Ni är välkomna att höra av er till oss via mail, telefon eller andra medier!

/Jesperlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Samverkansforskare Otto Hedenmo studerar kommunikationsprocesser. Som doktorand i forskningsmiljön Hållbar kommunikation följer han en regional klimatsamverkansorganisation under flera år för att se hur olika delar av kommunikationen påverkar arbetet. Han tar del av in mailkonversationer, följer möten och noterar vad som skrivs i chattar.

 

– Kommunikationen är väldigt komplex och det gäller att definiera vilka olika roller de här formerna spelar i processen, inte minst när så mycket sker digitalt idag, säger han.

 

Doktorandtjänsten är en samfinansiering mellan Klimatrådet i Jönköpings länlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och Jönköping University.

Läs reportaget Han forskar om - och för - kommunikation inom samverkansprojekt.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster


I november gästbloggade Otto Hedenmo på forskningsbloggen Collearn med artikeln Samverkan på distans - är vi bra på det? Bloggen fokuserar på samverkan och livslångt lärande. Inlägget och andra samverkanstexter hittar ni härlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.


Kontakta Otto Hedenmolänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster


I slutet av januari startar HLK upp ytterligare en SKUA-utbildning - denna gång i Upplands-Bro, norr om Stockholm. Kommunen är med i Skolverkets riktade insatser för nyanlända och andra flerspråkiga elevers lärande och planerar att göra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända barn och elever med annat modersmål än svenska. SKUA är en förkortning av Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och under de senaste åren har efterfrågan på sådan uppdragsutbildning varit stor.


Att HLK bedriver SKUA-utbildning är inget nytt och det finns mycket god kompetens och bred erfarenhet på lärosätet inom detta område. För tillfället görs utbildningsinsatser i bland annat Högsby kommun och har tidigare även getts i Västervik, men samarbetet med Upplands-Bro är lite speciellt. Dels ligger det långt bort, kommunen kunde valt ett lärosäte som ligger närmare, dels är upplägget av utbildningen lite annorlunda jämfört med de utbildningar som getts tidigare.


– Utbildningssatsningen kommer att pågå under ett och ett halvt år. Den första terminen kommer ägnas åt att först kartlägga och analysera nuläge och utvecklingsbehov i kommunens verksamheter gällande SKUA. Detta gör de blivande SKUA-utvecklarna med hjälp av lärare från HLK. I vanliga fall brukar vi starta själva utbildningen direkt, nu får vi först en överblick över nuläget, säger Katarina Sebenius, uppdragssamordnare på Enheten för samverkan.


Kommunen kommer att välja ut 24 personer som ska utbildas för att kunna fungera som SKUA-utvecklare. Parallellt med utbildningen ska de driva utvecklingsarbetet med SKUA vidare ute på sina olika enheter. På detta sätt kommer över 700 pedagoger, från förskolan upp till gymnasiet, involveras i satsningen.


Innehållet i de olika utbildningstillfällena kommer till exempel att beröra:

  • Interkulturellt förhållningssätt
  • Flerspråkighet, andraspråksutveckling och identitetsutveckling
  • Språk- och kunskapsutvecklande undervisning
  • Kollegialt lärande
  • Systematiskt kvalitetsarbete


Kommunens 16 rektorer deltar i delar av SKUA-utvecklarutbildningen och får parallellt egen handledning under hela utbildningstiden. Fokus för dem kommer att ligga på hur rektorerna kan synliggöra de nyanlända och flerspråkiga barnen/elevernas situation i det systematiska kvalitetsarbetet samt skolledarrollen i SKUA-arbetet.

- Vi ser fram emot att ännu en gång få förtroendet och möjligheten att komma ut i en kommun och medverka i utvecklingen av det viktiga arbetet gällande våra nyanlända och flerspråkiga barn/ elevers situation. Detta tack vare det goda arbete som våra medarbetare på HLK lägger ner och är kända för, säger Katarina Sebenius.


Vill du veta mer? Kontakta Uppdragssamordnare Katarina Sebeniuslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Katarina Sebenius

Sedan höstterminen 2018 har uppdragsutbildningen Utbildningsledare vid trafikskola erbjudits vid Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) vid Jönköping University. Utbildningen riktar sig till trafiklärare som vill studera till utbildningsledare.


Utbildningsledare vid trafikskola är en väldigt populär uppdragsutbildning med högt söktryck som genomförs på endast två högskolor i Sverige, HLK är en av dessa högskolor. Utbildningen riktar sig mot trafiklärare som vill studera till utbildningsledare. Syftet med kursen är att ge utbildningsledarna de kunskaper och verktyg som behövs i arbetet med att utveckla, förbättra och förnya verksamheten samt handleda trafikskollärarna i deras arbete. För att vara behörig att söka till utbildningen så bör man ha jobbat minst ett år som trafiklärare, ha fyllt 21 år och ha körkort med minst behörighet B.


Största delen av kursen sker genom distansstudier men även genom närvaro vid de sju helger som är fysiska träffar i Jönköping. Kursen som startar den 23 januari är sedan länge fulltecknad och denna kurs kommer på grund av pandemin att starta helt digitalt. Det är redan klart med en ny kurs till hösten 2021 där anmälan kommer öppna under januari 2021.


– Utbildningen är väldigt populär, med sökande från Haparanda i norr till Malmö i söder. Vi har ett mycket kompetent arbetslag och vi får ofta deltagare som blivit rekommenderade kursen, säger Anna Samuelsson, uppdragssamordnare på HLK.


Vill du veta mer? Kontakta Uppdragssamordnare Anna Samuelssonlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

 

Anna Samuelsson

Temat för konferensen som hölls den 19 november var kriskommunikation och ganska naturligt handlade det mycket om kommunikationen kring Coronapandemin, men även kriser generellt och förhållandet mellan media och kommunikationsavdelningar.

Konferensen var helt digital i år.


Som vanligt lockade Kommunikationsdagen JKPGlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster många deltagare, i år var 558 personer anmälda. Skillnaden från föregående år var att hela konferensen var helt digital, även föreläsarna höll sina föreläsningar online.


Matilda Söderström och Towe Ottoson, projektledare för Kommunikationsdagen JKPG 2020, tycker att den årliga konferensen fyller flera viktiga funktioner.

– Kommunikationsdagen JKPG är viktig dels för att sätta Jönköping på kartan, dels för att ge möjlighet till kommunikatörer att nätverka. Egentligen så är det ju en fysisk branschdag där tanken är att man ska utbyta kunskap och inspireras med och av varandra. I år blev konferensen ett livesänt webinarium som öppnade upp för fler deltagare och vi tyckte det var superkul att vi faktiskt hade publik från hela Sverige!


Först ut var Madeléne Söderström, kommunikationsstrateg på Jönköpings kommun, som pratade om kommunens arbete när pandemin kom till Jönköping. Hon berättade om olika utmaningar som detta medförde, till exempel att samordna olika aktörer inom kommunen, att informationen ska översättas till olika språk vilket både tar tid och kostar pengar. Ytterligare lyfte hon arbetet med att försöka göra olika insatser som förändrar medborgarnas beteende och att orka hålla ut i en ansträngd situation som inneburit hårt arbete under en lång tid. Madeléne avslutade med att berätta om vad hon tror är framgångsfaktorer i detta arbete. Hon lyfte bland annat vikten av att ha tydliga mål och målgrupper, att vara flexibel och prioritera rätt uppgifter samtidigt som det är viktigt att ha tillgång till bra nätverk.


Linda Svensson från Jönköping energi tog sedan vid och berättade om Jönköping Energis personalevent Morgonsoffan som hålls två gånger om året. Det är mycket att fixa med inför eventet och planeringen börjar en och en halv månad i förväg. Linda tror att eventet, som blandar humor och allvar, är mycket uppskattat av personalen på Jönköping energi.


Passet före lunch hade Rebecka Montelius, grävande reporter på Sveriges Radio. Rebecka gav ett journalistperspektiv på kriskommunikation och gav några exempel som hade fått stor uppmärksamhet i media de senaste åren. Hon uttryckte sin förståelse för den frustration som de som blir granskade kan känna, men tryckte på att journalister har ett ansvar att hitta och förmedla oegentligheter. Rebecka tycker att det generellt sett fungerar bra med kontakterna mot olika kommunikationsavdelningar och menar att hennes avsikt som journalist inte är att sätta någon på pottkanten utan att få fram sanningen.


Telefonsamtal och jazzläge

Sofie Sääf och Alexandra Svedberg från Region Jönköpings län höll i nästa föreläsning. De beskrev hur arbetet på Region Jönköpings läns kommunikationsavdelning såg ut, dygnet och perioden efter telefonsamtalet från Folkhälsomyndigheten, den 31 januari.


Jordbruksverket stod för nästa föreläsning och hölls av Claes Larson och Sofia Arnoldsdotter Jonsson. De berättade om några av de senaste årens krissituationer där de tvingats aktivera sin krisorganisation och hur de arbetar då. Jordbruksverket har något de kallar "Kommunikatör i beredskap" vilket innebär att de alltid är finns tillgängliga om media hör av sig. Vi fick också bekanta oss med ordet Jazzläge som hos Jordbruksverket innebär att det är ett stort tryck på kommunikationsavdelningen, men ingen aktiv krisorganisation.


Paneldiskussionen som följde hölls mellan Annica Snäll, Jönköpings kommun – Alexandra Svedberg, Region Jönköpings län – Rebecka Montelius, Sveriges Radio och Jeanette Fors-André, krishanterare och medietränare. Stor del av diskussionen ägnades åt hur myndigheter och kommuner har hanterat media under pandemin. Frågan om huruvida kommuner och äldreboenden ska lämna ut uppgifter till media om smittläget blev en het potatis. De pratade också om hur nationell media målar upp en mörkare bild om pandemin än vad som kanske är fallet i övriga Sverige.


Årets keynote speaker var Jeanette Fors-André som har arbetat med förtroendekriser och kriskommunikation i 15 år. Hon har en gedigen praktisk erfarenhet av komplexa kriser och mediala granskningar. Jeanette gav några exempel på förtroendekriser som media lyft stort och även konkreta tips på hur företag, myndigheter och andra kan agera för att undvika kriser.


– Vi är otroligt nöjda med dagen, den gick precis som vi ville och allting flöt på utan problem. Vår största oro var tekniken då vi livesände i 6,5h, så allting hängde såklart på att den skulle fungera. Och det gjorde den! Vi fick hjälp av HLK:s videoteam och det var ovärderligt, säger Matilda Söderström och Towe Ottosson.

Projektgruppen för konferensen. Från vänster: Matilda Söderström, Cajsa Thorsson, Donna Bahtiri, Towe Ottosson, Olivia Andsberg och Lovisa Blidberg.

Den fjärde fredagen i september är utlyst som Researchers' Night av EU-kommissionen. Runt om i hela Europa erbjuds hundratals aktiviteter som visar hur spännande och kul forskning är. I Sverige kallas dagen för ForskarFredag och hölls digitalt den 23-29 november.


HLK var representerat av två doktorander; Maria Hammarsten, doktorand i pedagogik med inriktning mot didaktik, och Otto Hedenmo, doktorand i kommunikation och klimatsamverkan. Forskarämnena var Skogsträdgårdens möjligheter ur barns perspektiv och Klimatsamverkan.


Maria Hammarsten mötte elever på Sandagymnasiet i Huskvarna via Zoom för att berätta om Platsers meningserbjudanden ur barns perspektiv – En skogsträdgårds platskvalitéer.


Den studie hon gjort syftar till att undersöka barns perspektiv på de erbjudanden som finns i en skogsträdgård med särskilt fokus på hur barnen upplever växter i förhållande till andra företeelser.


Vad vet vi om barn och vad som händer då de vistas i naturen?

Antalet barn som vistas i naturmiljöer har halverats under 2000-talet i Sverige. Denna minskade naturkontakt i skogsmiljöer kan leda till så kallad växtblindhet som kan definieras med ”en oförmåga att se eller uppmärksamma växter i sin omgivning”.

Genom att vistas i naturen kan barn få erfarenheter, upplevelser och uppfatta en samhörighet - att ingå i ett större sammanhang.

Platser har olika betydelser. Exempelvis har det visat sig att grillplatsen ger sociala erbjudanden som samvaro, gemenskap och att det alltid finns någon där medan växtplatser ger barnen emotionella erbjudanden, estetik och en känsla av tillhörighet till naturen.


På vilket sätt är skogsträdgården positiv för barn?

Skogsträdgården är en pedagogisk utomhus- och lärmiljö med potential som både främjar och utvecklar barns förhållande till växter. Skogspedagogernas arbetssätt i miniprojekt och utomhusundervisning kan förebygga barns växtblindhet. Studiens resultat indikerar att det är dags att ”planera för att plantera” växter i barns utomhusmiljöer.



Otto Hedenmo höll föreläsningar för gymnasieelever på Aleholmsskolan i Sävsjö. Temat var klimatsamverkan, där nedslag gjordes i behovet av samverkan samt vilka kommunikativa utmaningar som finns i att uppnå ett gemensamt handlande och en gemensam förståelse.


Vad innebär behovet av samverkan och för vem finns detta behov?

När det gäller behovet av samverkan diskuteras klimatfrågan ofta utifrån det metaproblem det är. Att omställning till ett klimatmässigt hållbart samhälle kräver samverkan i, och oftast mellan, alla sektorer i samhället på såväl lokal som global nivå. Samverkan är utmanande men kan möjliggöra enande av begränsningar men också framkomsten av nya innovationer.


Vilka är de kommunikativa utmaningarna?

De kommunikativa utmaningar som uppstår är en följd av denna intersektoriella samverkan, alltså att personer från olika yrkesgrupper/yrkesroller som kommunicerar på olika sätt baserat på bland annat värderingar, kunskap, idéer och uppfattningar om vad klimatfrågan innebär och vad som behöver göras för att tackla den. Med dessa utmaningar finns en risk att inte komma överens om någonting, men också möjligheten att enas kring något helt nytt.

Vi var även inne på de kommunikativa utmaningar som digital kommunikation för med sig. Att olika erfarenheter och social/organisatorisk kontext kan innebära svårigheter som den digitala kommunikationen för med sig.


Hur var intresset för en forskare hos eleverna?

En del av föreläsningarna handlade om rollen som forskare och forskarstuderande där eleverna var intresserade av hur en dag ser ut, vilken utbildning som behövs och vilka möjligheter som finns för forskare. Eleverna var även intresserade av hur man konkret använder sig av den forskning som presenterades. Väldigt engagerade elever och väldigt kul att vara med!



ForskarFredag skapar möten mellan forskare och allmänheten, lyfter forskningens betydelse i vår vardag och för samhället och visar unga att forskning är en möjlig karriärväg.


Jönköpings län* deltog i Forskarfredag 2020. 20 forskare från länet träffade 30 klasser och mötte därmed ca 720 elever samt 30 lärare.

*Region Jönköpings län: Hälso- och sjukvård, Region Jönköpings län: Kommunal utveckling, Jönköping University och Jordbruksverket


Kontakta Maria Hammarstenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Kontakta Otto Hedenmolänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Maria Hammarsten, doktorand vid HLK, har redogjort för ett skolprojekt med syfte att förebygga barns växtblindhet.


I tidskriften Barn: Forskning om barn og barndom i Norden, redogör Maria Hammarsten, doktorand vid HLK, för sin forskning om ett skolprojekt som har utformats i syfte att förebygga barns så kallade växtblindhet. Satsningen har utformats som en respons på rådande klimatförändringar och dess negativa påverkan på biologisk mångfald. Hon visar i sin studie med samtalspromenader som metod, hur barnen aktivt engagerar sig i natur, djur och växter i mötet med skogsträdgården. Maria Hammarsten hävdar att det finns en stor potential att fördjupa och utveckla barns ekologiska litteracitet.


Sagt om artikeln:

"Denna artikel ska vi integrera i kurslitteraturen till kursen Stadsrum för barn och unga (15 hp) som ges för tredje gången med start efter årsskiftet. Hälften av studenterna är blivande landskapsarkitekter, övriga från yrkeslivet och en rad olika sektorer. Så spännande att du gjort en djupdykning när det gäller just barns relation till växter! Den som ser dåligt behöver glasögon. Det hjälper du oss att förstå!"

SLU - Sveriges Lantbruksuniversitet


”Det viktigaste är att växterna får leva och sånt”: en studie om attPDF
förebygga barns växtblindhetPDF


Kontakta Maria Hammarstenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du få information om vad som händer inom samverkan på Högskolan för lärande och kommunikation? Fyll i dina kontaktuppgifter så skickar vi vårt nyhetsbrev till dig.

Klicka här för att komma till formuläret eller skanna QR-koden nedan.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

QR-kod

Skanna QR-koden för att komma till formuläret

Sidan uppdaterad