Digidel - en svensk framgångssaga?

Måndag lunch. Jag slänger ett öga på klockan som visar på 12.55. Jag inser att det börjar bli knappt om tid för att hinna till webbseminariet som jag med stort intresse anmält mig till: ”Digidel – a Swedish success story?”. 

Jag ursäktar mig för mitt lunchsällskap och skyndar mot kontoret, slänger upp en vänlig men bestämd lapp på dörren som låter meddela att jag är upptagen, letar upp mailet med länken till webbseminariet, loggar in och...helt svart. Eller ja, grått egentligen. Ska det ut så här?
tänker jag och tidspessimisten inom mig tittar nervöst på klockan som visar på 12.59. Om en minut börjar det. Jag slänger iväg ett mail till
arrangören och frågar vad jag gör för fel. Inom några minuter får jag svaret att testa att logga in igen. Uppjagad över att jag inte varit ute i bättre tid testar jag igen. Det funkar.

När jag något försenad smyger mig in i den digitala föreläsningssalen är seminariet redan igång. Jag rättar till mitt headset, kontrollerar att min mick inte är på och försöker snabbt komma in i presentationen. Det är Christine Cars-Ingels, kanslichef för digital delaktighet på .SE, som pratar. För ett 30-tal nyfikna åskådare från olika länder presenterar hon resultatet av Digidel, en svensk kampanj som arbetat för att öka den digitala delaktigheten i Sverige. Jag har läst en del om satsningen - att få 500 000 nya internetanvändare under perioden 2011 till 2013 - och ser nu fram emot att höra mer om hur det gick. Nådde de sitt mål? Blev Digidel en svensk framgångssaga?

Ja, konstaterar Christine halvvägs in i sin presentation. De nådde sitt mål. Dessutom har kampanjen lett till ett ökat politiskt intresse för frågan och digital delaktighet har blivit en självklar punkt på den digitala agendan, såväl på lokal och regional som på nationell nivå. Men, skjuter hon in, det finns fortfarande mycket kvar att göra. Över en miljon svenskar vet inte hur man använder internet och fyra av tio anger att de är osäkra användare. I grund och botten handlar det om en demokratifråga, där digital delaktighet är en förutsättning för en välfungerande demokrati. Därför är det viktigt att arbetet fortsätter, något som åhörarna från samtliga länder verkar vara rörande överens om. Christine berättar också om kampanjens slutrapport, där de presenterat ett antal förslag för regeringen på hur man kan arbeta vidare med att öka den digitala delaktigheten i Sverige. Ett exempel på ett sådant förslag är att inrätta kommunala e-servicecenter dit personer kan komma för att få hjälp och utbildning. Ett annat förslag är en nationell dygnetruntsupport via telefon.

En timme går fort och seminariet börjar gå mot sitt slut. Arrangören och föreläsaren släpper in publiken med frågan: hur kan vi öka den digitala kompetensen i våra egna länder? Jag tittar på chatten där det är full aktivitet. Alla vill dela med sig av sina förslag. Koppla in vuxenutbildningen och de lokala biblioteken i arbetet, skriver någon. Låt kurserna vara kostnadsfria, skriver en annan. Och just detta tror jag är viktigt – lättillgänglig och gratis utbildning. Under ytterligare några minuter dyker flera kloka förslag upp i chatten och till slut är det dags för mig och de andra deltagarna att tacka för ett trevligt webbseminarium. Digidel har påbörjat och redan kommit långt i ett väldigt viktigt arbete – nu återstår utmaningen att fortsätta detta arbete.

Av: Karolina Boberg

NVL Distans

NVL Distans är ett nätverk inom NVL och arbetar särskilt för en ökad användning av IKT inom vuxenutbildningen. Den 27 januari arrangerade de webbseminariet "Digidel - a Swedish success story".

Läs mer om NVL Distans här.

Vad händer nu?

I sin slutrapport presenterade Digidel ett antal förslag på hur man kan arbeta vidare för att fortsätta öka den digitala delaktigheten i Sverige. Några av förslagen som presenterades under seminariet var följande:

  • kommunala e-servicecenter

  • dygnetruntsupport via telefon

  • ökat samarbete mellan företag, studieförbund och skolan

  • analys av internetanvändandet på lokal nivå


2014-02-05