• Öppen vetenskap: ”En av nycklarna är meritering”

    Arbetet mot ett öppnare vetenskapssamhälle fortgår. Målet är att det som tas fram genom forskning som finansieras av offentliga medel, ska finnas tillgängligt för vem som helst att ta del av. Men förändringen måste komma från rätt håll, och en av nycklarna kan vara att helt förändra systemet för vad en forskare behöver göra för att klättra i karriären.
  • Forskarbloggen – en friare och snabbare kommunikationsform

    Hur får man reda på vad forskarna håller på med? En fråga som du kanske har ställt dig, vare sig du bara är allmänt nyfiken eller om det är för att du arbetar inom media eller annan verksamhet som kan ha nytta av forskningens resultat. Ett verktyg för att hålla koll är att följa en forskarblogg.
  • Analys av öppna lärresurser

    Kungliga biblioteket visar på möjligheter och brister i användningen och produktionen av öppna lärresurser vid landets högskolor och universitet.
  • Samarbete mellan de nordiska länderna

    Nordiskt Nätverk för Vuxnas Lärande (NVL) finansieras av Nordiska Ministerrådet och startades 2005.
  • Hitta resurser och samarbetspartners hos EPALE

    EPALE är en europeisk plattform för vuxnas lärande, som är en del av EU:s strategi för att främja vuxnas lärande.
  • ”Vi har verkligen försökt slipa ner trösklarna”

    Varannan torsdagskväll står dörren öppen till högskolan. Då kan den som vill sitta ner och lyssna på en föreläsning, oavsett om det är för att kvällens ämne är extra intressant, eller om man bara vill känna på hur det är att befinna sig i en gradängsal på ett lärosäte.
    – Det här tänker vi är det bästa sättet, första kontakten med en högskola. Det finns inga krav på någonting, det är bara att glida in, man behöver inte anmäla sig i förväg eller betala någonting. Vi har verkligen försökt slipa ner trösklarna, säger Carl-Johan Svensson, lektor i historia och en av de ansvariga för de offentliga föreläsningarna vid Jönköping University (JU).

  • Att hjälpa sig själv samtidigt som man hjälper andra

    I ett nytt forskningsprojekt följer Martin Hugo och Joel Hedegaard personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, ibland på randen till kriminalitet eller drogmissbruk, men som genom en ovanlig verksamhet steg för steg kommer närmre en fungerande vardag. Ibland kliver de rakt in i en fast anställning.
  • Vem kan jag bli på er folkhögskola?

    Hemsidan är en del av det digitala skyltfönster du kan kika in genom för att bestämma om du ska söka till just den här folkhögskolan. Vad du ser där är såklart fakta och information, men det kanske också ger dig en känsla för vem du skulle kunna utvecklas till om du blev en del av det som presenteras. Mattias Stjernqvist, doktorand vid Stockholms universitet, studerar vad folkhögskolor väljer att visa upp på sina hemsidor, och på vilket sätt de gör det.
  • Vi summerar året som gått

    Vi önskar ett trevligt avslut på året och ser med tillförsikt fram emot nästa. Här är några ljusglimtar från vårt 2022. 
  • Rapport: Lärande i arbetslivet – motivation, digitalisering och effekter

    Ny rapport ger en överblick över forskning om lärande i arbetslivet.
  • Snabbspår kan lätta på kompetensbrist i förskolan

    I början var Vidare utbildning för obehöriga lärare (VAL) inte tillgängligt för den som arbetade i förskolan. Men efter en förordningsändring finns sedan ett par år möjligheten att läsa in förskollärarexamen och bli legitimerad förskollärare genom att validera sina kunskaper, och läsa in det som saknas genom en högskoleutbildning samtidigt som man arbetar.
  • Arbetslagets mående påverkar vad som kan diskuteras

    Sanna Hedrén har i sin forskning visat hur klimatet i ett arbetslag kan påverka hur man samtalar om sin praktik, och om lösningar på problem som uppstår.
  • Kompetensutveckling inom industrin – inte bara VAD man ska lära sig utan HUR

    Projektet Digital pedagogik och kompetensutveckling för industrin föddes ur arbetet med regeringens strategiska samverkansprogram för livslångt lärande och kompetensförsörjning. Nu är projektet, som har drivits av RISE, snart i mål. En av nyckelfrågorna i projektet har blivit hur lärande i organisationen ska gå från inspirerande idéer och samtal på kontoret till drivkraft och engagemang på golvet.
  • Validering kan belysa osynlig kompetens i industrin

    Industrins behov av kompetenser skulle kunna tillgodoses bättre genom utbildningar i de egna leden, något som också skulle kunna stärka den enskildes position på arbetsmarknaden. I projektet Kompetenssäkrad individ har man utarbetat en modell för hur företag kan få syn på, och ta till vara, potentialen hos sin egen personal.
  • Han utforskar sin egen praktik genom forskarstudier

    Urban Hermansson är verksamhetsutvecklare på studieförbundet Sensus. Bland annat arbetar han som facilitator, både internt och externt. Han hjälper grupper från organisationer och näringsliv manövrera framåt genom processer. Rollen som facilitator kanske inte är känd för alla och det är inte helt lätt att förklara vad den innebär. Urban kallar det ”en profession i vardande”. Här kommer hans forskarstudier in.
  • Att knyta samman studieförbund och akademi

    – Therese och jag kan i våra roller fungera som bryggor mellan folkbildningen och akademin. Vi kan med hjälp av att vara i akademin fånga upp frågor och sammanhang som har direkt beröring med studieförbund, folkbildningen och civilsamhället i stort, säger Carina Sommarström.
    Hon beskriver sitt och Therese Ydremarks arbete som samverkansdoktorander, med ena foten i NBV och den andra inom akademin.

  • Migration, deltagande och tillhörighet: ”Man hade velat göra mer”

    Föreningar är nyckeln till att komma in i det svenska samhället, brukar det heta. Men vilka roller kan civilsamhället egentligen spela efter en flykt? När Therese Ydremark på studieförbundet NBV fick möjligheten att doktorera valde hon att sätta fokus på personliga berättelser om just det
    – Jag saknade nyanserna när jag läste tidigare forskning och följde debatten om utrikesföddas civilsamhällesdeltagande. Där väcktes en nyfikenhet. Det finns väldigt lite skrivet om just den här gruppen inom den svenska civilsamhällesforskningen, säger hon.

  • Lita på Sverige genom en studiecirkel

    Den som har flytt till Sverige ska inte bara lära sig språket, vilket kan vara nog så svårt, utan också hitta nyckeln till det svenska samhället och dess institutioner. I projektet Lita på Sverige, finansierat av länsstyrelsen, har Studieförbundet Vuxenskolan tagit fram ett gediget material som en hjälp på vägen. Tanken är att hela eller delar av materialet ska kunna användas i studiecirklar, som en bas för samtal och diskussioner om hur det är att leva i det nya landet.
  • Värmlands idéburna – en paraplyorganisation för civilsamhället

    I den idéburna sektorn pågår varje dag ett febrilt arbete, det läggs ner mycket engagemang och blir många ideella timmar. Det här är ett kitt i samhällsbygget som kanske inte ens de inblandade har full förståelse för betydelsen av. I Värmland har man sedan flera år en paraplyorganisation som ska ha överblicken, som fungerar som den idéburna sektorns röst mot regionen, en nod för omvärldsbevakning och kunskapsspridning, och en katalysator för nätverkande sinsemellan medlemmarna.
  • Livslångt lärande – genom livslång vägledning

    Ett av årets vinnande bidrag i uppsatstävlingen var ’Livslångt lärande – genom livslång vägledning’, skriven av Lillemor Bäcke och Miriam Skoog på Studie- och yrkesvägledarprogrammet vid Stockholms universitet.