Månadens forskarintervju: ”Skolans ansvar för det livslånga lärandet kan inte överskattas”

– I min avhandling refererar jag till forskning som visar att uppmärksamhet blir ett problem i och med den moderna skolans födelse, det vill säga under 1800-talet när fler och fler studenter ska undervisas samtidigt. Det är i samband med denna utmaning som det vetenskapliga intresset för uppmärksamhet ökar eftersom uppmärksamhet blir ett problem först när bristen på densamma visar sig, säger Johannes Rytzler.

Johannes Rytzler är universitetslektor i didaktik vid Mälardalens högskola. För snart ett år sen disputerade han med avhandlingen “Teaching as Attention Formation. A Relational Approach to Teaching and Attention”.

– Frågan om uppmärksamhet kan ses som en väldigt grundläggande pedagogisk problematik men under de senaste hundra åren har uppmärksamhet kommit att förknippas med psykologisk terminologi och därmed tappat kopplingen till pedagogiken, säger han.

Johannes återknyter till pedagogiken i sina studier av uppmärksamhet. Han pekar bland annat på en skillnad i dagens skola jämfört med för några generationer sen när det kommer till uppmärksamhet och hur uppmärksamheten är knuten till förväntningar på ett visst beteende i en viss situation.

– I avhandlingen exemplifierar jag detta med hur diagnosen ADHD är starkt kopplad till beteende i en skolkontext.

Den ökade individualiseringen tillsammans med de senaste årens effektivisering, valfrihet och resultatfokus försvårar för elever som avviker från de beteenden som krävs i dagens skola menar han.

– Avhandlingen säger inget om hur en lärare ska få sina elevers uppmärksamhet, men bidrar med en idé om hur man som pedagog eller lärare kan tänka kring uppmärksamhet som ett relationellt fenomen som man skapar tillsammans med sina elever i en undervisningskontext. Genom att av-individualisera uppmärksamhet placerar jag den därmed i undervisningens brännpunkt. På så sätt blir uppmärksamhet integrerad i didaktik, både teoretiskt och praktiskt.

Johannes Rytzler undervisar på förskollärarprogrammet och ämneslärarprogrammet, och öppnar för en fortsättning på sin forskning i form av ett mer empiriskt orienterat projekt.

Han menar också att det är viktigt att uppmärksamhet, liksom det livslånga lärandet, måste knytas till en pedagogisk idé om personens bildning snarare än marknadens krav på flexibla anställda.

– Med erfarenheter från att ha undervisat på folkhögskola där jag träffade många deltagare med negativa skolerfarenheter tror jag att skolans ansvar för det livslånga lärandet inte kan överskattas. Det livslånga lärandet måste knytas till skolans demokratiska uppdrag lika mycket som till dess kunskapsuppdrag.

 

Här hittar du avhandlingen.

Johannes Rytzler
2018-01-26