Forskning om validering av migranters kunskap

Återigen dyker vi ner i professor Per Anderssons forskning om vägledning och validering. Hur kan tidigare lärande erkännas och valideras i en ny kulturell kontext, i det här fallet Sverige?

Per Andersson, professor i pedagogik vid Linköpings universitet, har skrivit en artikel som vi i Encell är nyfikna på.

Hur kan vi synliggöra och ge erkännande åt vad människor kan, oberoende av var, när och hur de lärt sig detta?
Jag forskar om validering av kunskap och kompetens, men också om yrkeslärares kompetensutveckling och om vuxenutbildningens marknadisering.

När det gäller validering är det viktigt att se helheten i valideringsprocessen, liksom vad och vem som bedöms och valideras, och vad detta kan innebära för individen.

Artikeln Understanding Recognition of Prior Learning as a Tool for the Labour Market Integration of Skilled Migrants (diva-portal.org) handlar om validering, eller erkännande av tidigare lärande (recognition of prior learning på engelska). Den är skriven för ett sammanhang som handlar om hur kompetenta och välutbildade migranter kan inkluderas i arbetslivet och på arbetsmarknaden, men de tankar om validering som jag tar upp är giltiga även i andra sammanhang där det handlar om att ge erkännande åt kunnande som har utvecklats i andra sammanhang än i det svenska utbildningssystemet. Artikeln bygger på tidigare forskning och lyfter fram några centrala aspekter av validering som kan vara viktiga att tänka på i det här sammanhanget. För det första framhålls det att objektet för validering och erkännande är individers kunskap och kompetens (eller kunnande som det benämns i den senaste lagstiftningen om validering). För det andra lyfter jag fram att det är ett subjekt, till exempel en välutbildad och kompetent migrant, som deltar i en valideringsprocess, och att en validering med utgångspunkt i subjektet, individen, kräver vägledning och kartläggning av det tidigare lärandet och den reella kompetensen. För det tredje betonas att validering handlar just om en process, och då inte enbart en sortering och bedömning av tidigare lärande, utan den här processen är även en lärprocess för individen.

Likaså kan förståelsen för validering behöva utvecklas och stärkas för att valideringsprocesser ska kunna utformas så att de både tar vara på vuxnas tidigare lärande och bidrar till och lägger grunden för nytt och fortsatt lärande.

Per Andersson, professor, Linköpings universitet