Miljöavtryck ökar med digitaliseringen
Den 16- och 17 januari hölls en workshop i Jönköping som samlade både nationella och internationella forskare som arbetar inom området ”Eco media footprints”. Det är en relativt ny forskningsinriktning med fokus på miljömässiga fotavtryck inom informations- och kommunikationsteknik (IKT).
Streaming via internet står för cirka 80 procent av internettrafiken globalt. Den beräknas idag stå för ungefär en procent av utsläppen av växthusgaser. Med expansionen av streaming, artificiell intelligens (AI), kryptovalutor, och sakernas internet (IoT) förutspår vissa att informations- och kommunikationsteknik kommer att utgöra 14 procent av den globala elförbrukningen 2030.
Julia Velkova, docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Linköpings Universitet, var en av deltagarna. Hon modererade också ett av rundabordssamtalen om media-, data- och energirelationer. Julia forskar kring samhällsspänningar som uppstår när digitala medier blir mer och mer energikrävande och energiintensiva.
– Så kallade datajättar, som till exempel Amazon och Microsoft, kommer till Sverige för att etablera sig, specifikt för sina serverhallar och det skapar samhällskonflikter och problem för lokalsamhället. Ett specifikt exempel är just Microsoft som i Skåne fick väldigt mycket energi från elnätet medan mindre lokala företag inte kunde få tag i energi vilket gjorde att de inte kunde etablera sig, så vi pratar om olika utslagningseffekter, säger Julia Velkova.
Julia Velkova menar att vi i välfärdssamhället Sverige har som princip att infrastruktur ska vara tillgänglig för alla, men nu ser vi att det finns en motpolarisering av offentliga resurser för att försörja digital kommunikation.
– I grund och botten handlar det om att ifrågasätta våra egna föreställningar om hållbarhet och relation till landskap, miljö och att digitaliseringen förändrar dem i grunden och skapar konflikter mellan företag, invånare och politiken. Jag tror att det behövs mer tvärvetenskapliga perspektiv och jag tror att workshopen kan få oss att utvidga vår förståelse för vad miljö och hållbarhet innebär när man tänker på media och digitalisering, säger hon.
”Att vi kan samlas så här över gränserna kommer bli viktigt framöver”
Göran Bolin, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola, menar att workshops och konferenser likt denna är viktiga då deltagarna kommer från lite olika discipliner med olika bakgrund.
– Medieproduktionen och mediekonsumtionen kräver mer och mer energi, speciellt nu när generativ AI ökar. Nu börjar elever och studenter använda AI i större utsträckning och det är ju otroligt energikrävande, det är en viktig fråga för framtiden. Hur mycket kan det här accelerera, hur mycket energi kommer vi behöva producera och vad konkurrerar det ut för andra verksamheter och företag. Det är inte bara el som används, det går åt enorma mängder vatten för att kyla systemen och serverhallarna till exempel. Att vi kan samlas så här över gränserna kommer bli viktigt framöver. Inte bara för medieforskningen utan för alla områden inom samhällsvetenskapen då det är så genomgripande processer i samhället. Vi måste fundera på hur vi ska hantera det här, säger Göran Bolin.
På workshopen diskuterades ämnen så som infrastrukturer, media-, data- och energirelationer, karbonisering av strömmande media, (o)hållbar streaming samt bidraget och utvecklingen av området Eco media footprints.
Annette Hill, professor i medie- och kommunikationsvetenskap på Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) vid Jönköping University, arrangerade workshopen, som också var digital då det var med deltagare från andra kontinenter. Annette menar att det är viktigt med denna typ av sammankomster för att dela goda idéer och prata med forskare från hela världen om värdet av forskning inom medier och kommunikation och det sociala problemet med hållbara medier.
– Syftet med workshopen är att utveckla ett nytt sätt att tänka kring ekomedias fotavtryck - den miljömässiga påverkan av strömmande media, AI och sakernas internet (IoT). I Sverige talas det om tillväxten av datacenter som viktigt för svenskt näringsliv och samhälle. Samtidigt finns det allmänna värderingar om miljön som är väsentliga att också prata om. Workshopen var ett bra ställe att börja denna konversation, säger Annette Hill.
Hon är nöjd med workshopen och menar att forskningen är viktig för hela samhället.
– Forskningen ökar medvetenheten om att digitala medier inte är gröna. Vad kan vi göra åt detta? Vi behöver verktyg för att tänka på och lobba för gröna medier. Dessa dagar lärde oss att det finns ett behov av forskning och offentlig debatt om de fotavtryck vi gör när vi använder digitala medier och dess påverkan på energi, vatten, samhällen och klimatet i Sverige, säger Annette Hill.
Sakernas internet, från engelskans Internet of Things, (IoT), är ett samlingsnamn för de tekniker som gör att saker med inbyggd elektronik och internetuppkoppling, kan styras eller utbyta data över ett nätverk.