Gnosjöandan har bytt skepnad

Gnosjö förknippas ofta med småföretagande och entreprenörsanda. Men en ny rapport från Jönköping University (JU) visar att kommunen idag har lägre nivåer av nyföretagande än de flesta andra kommunerna i Jönköpings län. Samtidigt fortsätter produktivitet, sysselsättning och löner att utvecklas starkt, vilket tyder på att Gnosjöandan kan ha förändrats snarare än försvunnit.

Gnosjö. Foto: Gnosjoandan.com / Patrik Svedberg

Gnosjö har länge lyfts fram som sinnebilden för svenskt entreprenörskap. Men en ny rapport visar att bilden av den klassiska Gnosjöandan behöver nyanseras.

Rapporten Mellan stad och land visar att flera traditionella mått på entreprenörskap i Gnosjö har minskat över tid. Särskilt tydlig är nedgången i andelen egenföretagare sedan slutet av 2000-talet. Utvecklingen innebär dock inte nödvändigtvis att entreprenörskapet har försvunnit. Resultaten tyder snarare på att företagandets former har förändrats över tid.

Samtidigt uppvisar Gnosjö en relativt stark utveckling när det gäller produktivitet. Även sysselsättning och löner har utvecklats positivt. Det pekar på att lokal utveckling kan ta sig andra uttryck än ett högt nyföretagande.

- Bilden av Gnosjö som entreprenörskommun är mer komplex än man kanske förväntar sig. Gnosjöandan behöver inte vara borta, men den ser sannolikt annorlunda ut idag, säger Sofia Wixe, docent i nationalekonomi vid Jönköping International Business School, JU.

Företagandet förändras över tid

Historiskt har kommunen präglats av många små industriföretag och en stark lokal produktionskultur. Men företagsstrukturer förändras över tid. Företag kan växa, specialiseras och integreras i större värdekedjor, samtidigt som förändringar på arbetsmarknaden och generationsskiften kan påverka hur entreprenörskapet tar sig uttryck.

Rapportens resultat ger därför skäl att se Gnosjöandan som något dynamiskt snarare än som ett statiskt tillstånd. Analysen kan däremot inte avgöra exakt varför utvecklingen ser ut som den gör. Den visar att även traditionellt starka entreprenörsmiljöer förändras över tid och att småföretagandet inte nödvändigtvis utvecklas på samma sätt som tidigare.

En viktig framtidsfråga kan därför handla mindre om industriell konkurrenskraft och mer om kommunens attraktivitet som plats att bo och leva på. Gnosjö har länge haft en svag befolkningsutveckling, vilket väcker frågan om hur kommunen kan få fler av dem som arbetar där att också vilja bo där.

- Gnosjö står inför tydliga utmaningar. Befolkningen har minskat och utbildningsnivån är relativt låg, särskilt bland dem som bor i kommunen. Framöver blir det därför viktigt att inte bara attrahera arbetskraft till företagen, utan också få fler – inte minst högutbildade – att vilja bosätta sig i Gnosjö, säger Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Jönköping International Business School.

Fakta

”Överlevnad bland de mindre – Entreprenörskap och tillväxt i svenska småstadskommuner” är ett forskningsprojekt finansierat av Syskonen Inger och Sixten Norheds stiftelse. För mer information om projektet och för att ta del av den fullständiga rapporten, besök gärna projektets hemsida.

2026-10-20