Nedan kan du läsa artiklar om några av våra utbildningar.

I december 2022 började cirka 160 språkpedagoger, förste förskollärare, rektorer samt andra nyckelpersoner utbildningen ”Språk- och kunskapsutvecklande förhållningssätt i förskolan” på Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) vid Jönköping University (JU). Syftet med utbildningen är att stärka undervisningens kvalitet.

HLK har god kompetens och bred erfarenhet av att bedriva SKUA-utbildning. SKUA är en förkortning av ”Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt” och HLK har tidigare bedrivit denna utbildning bland annat i Högsby, Västervik och Upplands Bro.


Jönköpings kommun beställde utbildningen av HLK för att sedan erbjuda utbildningen till drygt 160 personer i kommunen. Just denna utbildning, ”Språk- och kunskapsutvecklande förhållningssätt i förskolan” vänder sig till förskolan - språkpedagoger, försteförskollärare, rektorer samt andra nyckelpersoner som en del av sin kompetensutveckling.


Utbildningen hade första utbildningstillfället i december 2022 och stäcker sig till slutet av april 2024 då sju utbildningstillfällen har genomförts. Varje tillfälle är en heldag med både föreläsningar och workshops.


– Det är ett bra upplägg med föreläsningar blandat med workshops. Man har fått ta del av tankar och olika perspektiv, tolkningar av SKUA. Jag känner igen hur man genomgående kopplar teori till praktik. Bra med stöttning i att leda utvecklingsarbete tillsammans med andra. Hur det kan vara, hur viktigt det är att skapa medansvar i en grupp, de positiva berättelsernas betydelse, hur man kan utmana genom att ställa frågor som tar oss ner på djupet, till lärande samtal, tänker ur olika perspektiv, bidrar i varandras lärande och skapar nya kunskaper, säger Hanna Eklund, språkpedagog på Hovslätts förskoleområde, som läser utbildningen.

I aulan med "studenter" och föreläsare.

Från utbildningstillfälle 3 som var den 19 april.

 

Utbildningen har planerats gemensamt av HLK, med Sara Hvit Lindstrand som utbildningsansvarig och Jönköpings kommun, med bland annat utvecklingsstrateg Marita Davidsson från utbildningsförvaltningen. Utbildningen består av fyra huvudpunkter:
- Barns språkutveckling
- Språk- och kunskapsutvecklande förhållningssätt i förskolans utbildning
- Interkulturellt förhållningssätt i förskolan
- Kollegialt lärande


Maria Lindström Fågelberg deltar i sin roll som rektor och som teamledare för de utvecklingspersoner som vi kallar ”nyckelpersoner”. Hon är nöjd med hur utbildningen är utformad.

– Upplägget är bra där vi efter de fysiska föreläsningarna/träffarna på HLK får material i form av inspelade föreläsningar och reflektionsfrågor och kan ta innehållet vidare ut till alla våra medarbetare på förskolorna. Vi kommer också ha uppföljningar tillsammans med HLK längs vägen för att utbyta erfarenheter, säger Maria.


Syftet med utbildningen är att stärka undervisningens kvalitet och öka utbildningens likvärdighet vad gäller alla barns och elevers språk- läs- och skrivutveckling i Jönköpings kommuns förskolor och skolor.


Genom en tillgänglig/inkluderande undervisning och utbildning i förskola och skola som genomsyras av ett systematiskt språkutvecklande arbetssätt ska vi ge alla barn och elever:

    • Ökade möjligheter att fullfölja sina studier
    • Förutsättningar till en medvetenhet och stolthet över flerspråkighet
    • Förutsättningar till ett aktivt deltagande i ett demokratiskt samhälle


    – Vi är glada över att ha fått förtroendet att samarbeta tillsammans med Jönköpings kommun kring utbildningen och att få vara med och bidra till att stärka verksamheten på området. Satsningen är tänkt att nå ut till varje barn i alla förskolor i Jönköpings kommun. En viktig pusselbit för att möjliggöra det är att rektorerna, som ansvarar för förankringen av det språkutvecklande arbetet, finns med i satsningen säger Sara Dommartine, uppdragssamordnare på HLK.


    Maria Lindström Fågelberg berättar att språket är ett prioriterat flerårigt område i Jönköpings kommun. Att kommunen ska ge ökade förutsättningar för barns- och elevers språkutveckling i ett helhetsperspektiv. Att de i alla skolformer från de yngsta barnen i förskolan och uppåt gör gemensamma insatser för att varje elev ska få goda förutsättningar för att utveckla ett rikt språk och god läs- och skrivförmåga. Ett rikt språk och en väl fungerande läs – och skrivförmåga ger förutsättningar för ett livslångt lärande. Att det i grunden är en rättvise – och demokratifråga att ha tillgång till ett rikt språk och för att uppnå likvärdighet behöver vi arbeta långsiktigt och målmedvetet i för- och grundskola.


    – Samverkan med JU och HLK i denna SKUF- utbildning är ett led i denna satsning för att fördjupa våra kunskaper inom språk- och kunskapsutvecklande förhållningssätt i förskolan för att stärka undervisningens kvalitet och öka likvärdigheten. Kunna stödja och utmana varje barns språkande lärande vidare, säger Maria Lindström Fågelberg.


    Hanna Eklund är tacksam över att få möjlighet att gå utbildningen tillsammans med sina kollegor. Hon kommer aktivt jobba med att implementera utbildningen och förankra den i praktiken.


    – I min roll som språkpedagog arbetar jag nära i barngrupperna tillsammans med pedagogerna och försöker att omsätta utbildningen i verkligheten. Detta tillsammans med reflektioner och kollegialt lärande för att också få pedagogerna att få fatt i att det de gör, kanske i en vanlig hallsituation, gör skillnad. Jag hoppas att jag medverkar till en skillnad i form av högre måluppfyllelse i förskolan, som märks hos barn och vårdnadshavare, avslutar Hanna Eklund.

    En alldeles färsk antologi om hur HLK genom åren har byggt upp och arbetat med samverkan och uppdragsutbildning publicerades förra veckan. I antologin går att läsa hur HLK har resonerat och arbetat fram den uppdragsutbildningen vi ser idag. Den innehåller också åtta kapitel, skrivna av medarbetare på HLK, som beskriver och problematiserar ett specifikt uppdrag, eller några olika uppdrag inom samma område. Läs boken här. Pdf, 13 MB.

    Det är inte alls alla lärosäten som under så många år arbetat med uppdrag på det sätt som vi gjort här hos oss, säger Berit Tornell som under flera år var ansvarig och avdelningschef för uppdragsverksamheten på HLK, i förtexten av boken.

    Uppdragsverksamheten vid HLK har alltid tagits på högsta allvar och setts som ett angeläget uppdrag som har fyllt flera funktioner.

    ”Inte minst har den (uppdragsverksamheten) setts som ett sätt att vara delaktig i samhället runt omkring, en verksamhetsgren med högre rörlighet och större lyhördhet för aktuella behov än vad de stora grundutbildningarna har möjlighet att ha. Uppdragsverksamheten kan ses svara mot ett behov och en efterfrågan kring kompetensutveckling hos olika aktörer från det omgivande samhället. En stor del av denna efterfrågan har funnits i skolans värld. Det är där vi haft den absolut största efterfrågan, även om det också genomförts en hel del utbildningar inom andra områden som till exempel videoproduktion och handledning.” skriver bokens redaktörer Åsa Hirsh, tidigare lektor i pedagogik på HLK och Jesper Boesen, samverkanschef för Enheten för samverkan på HLK, i förordet av antologin.


    Redaktörerna tar läsaren på en guidad tur tillbaka i tiden från det att Jörgen Svedbom på nittiotalet drog i gång uppdragsverksamheten på HLK, då med lärares kompetenshöjning. Förutom Jörgen Svedbom har bland annat Katarina Anemyr och Berit Tornell lagt grunden för boken med deras arbete och erfarenhet av HLK:s uppdragsutbildning.


    – Det känns otroligt roligt att antologin nu är publicerad. Jag är imponerad över arbetet som alla inblandade har lagt ner för att möjliggöra detta och framför allt är jag imponerad och faktiskt stolt över att få vara en del av HLK:s samverkan- och uppdragsverksamhet, säger Jesper Boesen.


    De åtta kapitlen i boken är:

    Kompetensutvecklingsinsatser för högre måluppfyllelse - Gunvie Möllås

    Lärarlyftet i Bild – tio års erfarenhet och utveckling - Klas Öhling och Linda Baccstig

    Kollegialt lärande i Handledarutbildningen Läslyftet i skolan - Eva Dahlqvist

    Utomhusundervisningens potential - Maria Hammarsten

    Språk- och kunskapsutvecklande undervisning (SKUA) - Maria Kjörning Bertheau

    Att leda och stödja regionala nätverk för samordnare för nyanländas lärande - Martin Hugo och Anders Dybelius

    Att utveckla interkulturella perspektiv via skönlitterära verk - Susanna Anderstaf och Tobias Samuelsson

    Är den Korta vägen alltför kort? - Susanne Evertsson Grahn



    Efter fem och ett halvt års studier examinerades den 11 juni 38 förskollärare i Göteborg. Göteborgs stad köpte uppdragsutbildningen av Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) vid Jönköping University, en så kallad uppdragsutbildning.

    I Göteborg, och speciellt i vissa utsatta områden, har det länge varit stor brist på förskollärare. Förskoleförvaltningen på Göteborgs stad bestämde sig för att köpa en uppdragsutbildning av HLK som tog sig an uppdraget med glädje.

    I stället för att ha fri ansökan till utbildningen valde Förskoleförvaltningen att låta rektorerna i dessa områden föreslå personer som jobbade som barnskötare i Göteborg. Det var personer som de trodde skulle passa för utbildningen och som sedan kommer få möjlighet att jobba som legitimerade förskollärare.

    – En av studenterna hade frågat efter vilka möjligheter för studier som fanns. När denna utbildning erbjöds blev den ett givet alternativ. En annan rektor ansvarade vid starten men jag tog över som rektor under deras första termin. Jag hade också kontakt med förskolans dåvarande rektor i frågan innan dess. I Göteborgs stad, och inte minst i södra skärgården, fanns ett stort rekryteringsbehov av förskollärare och detta blev en väg att satsa på, säger Eva Blidmark Bergström, rektor på Töttefällevägens förskola på Donsö i Göteborgs södra skärgård.

    Rektorerna har under hela utbildningen följt studenternas studier genom kontinuerliga möten som HLK kallade till. På dessa möten har de blivit informerade om utbildningens gång och också haft möjlighet att påverka och komma med synpunkter.

    Matilda Engdahl är en av de 38 som tog examen och hon kan nu titulera sig förskollärare.

    – Jag hade länge tänkt att jag vill utbilda mig till förskollärare, men inte velat ta steget att sluta jobba helt och börja studera. Innan jag hoppade på utbildningen kollade jag runt på olika möjligheter att utbilda sig och att jobba samtidigt. När jag tog anställning inom Göteborgs stad så lyfte jag det med min rektor som sedan anmälde mig till utbildningen, säger Matilda.

    Eva Blidmark Bergström menar att Förskoleförvaltningen i Göteborg behöver fler förskollärare och att kompetensförsörjningen är viktig för att både utveckla och behålla en god kvalité i Göteborgs förskolor.

    – För duktiga barnskötare som arbetat några år blir detta också ett sätt att fortsätta utvecklas inom yrket samtidigt som man har nytta av sina tidigare erfarenheter. Bra att staden, numera förskoleförvaltningen, satsar på medarbetarnas möjligheter till vidareutbildning. Bra för medarbetaren och bra för förskolan, säger Eva Blidmark Bergström.

    Matilda tycker att det har varit tufft att jobba samtidigt som hon har studerat, att man måste ha ett driv och kärlek för det man håller på med, för att lyckas. Hon vill lyfta möjligheten som utbildningen gav att få träffa andra pedagoger från andra verksamheter runt om i Göteborg.

    – Man har fått vänner för livet och vidgat sitt perspektiv på yrket. Göteborg är en stor stad och samtidigt väldigt segregerad, och verksamheterna runt om i staden ser väldigt olika ut och har olika typer av utvecklingsområden. Att få möjlighet att ha VFU (Verksamhetsförlagd utbildning under sex veckor) på en annan arbetsplats har vart väldigt givande och har öppnat upp för olika tankar kring förskolan som verksamhet. Du blir som förskollärare aldrig färdig, alla nya barn och vårdnadshavare som passerar i din verksamhet bidrar med ny lärdom och med nya perspektiv, säger hon.

    HLK har tidigare utbildat förskollärare genom uppdragsutbildning, exempelvis i Norrköping, Finspång och Söderköping. I dagsläget är ingen ny förskollärarutbildning inplanerad, men Sara Dommartine, verksamhetsledare för uppdragsutbildningen vid Enheten för samverkan på HLK, hoppas på fler uppdrag.

    – Både utbildningarna vi hade i Östergötland och denna åt Göteborgs stad har varit lyckade. Vi har haft ett gott och nära samarbete med uppdragsgivaren och mycket engagerade lärare från HLK som gjort ett fantastiskt jobb. Det har varit avgörande för att få en välfungerande utbildning, från början till slut. Man har sett att en uppdragsutbildning är en bra lösning för att hitta motiverade studenter som kan få en anpassad utbildning, säger Sara Dommartine.

    "Vingar som bär..."
    - en utbildningsresa från barnskötare till förskollärare
    heter rapporten som Susanna Anderstaf, Lina Mrak och Charlotte Öhman har skrivit om uppdragsutbildningen. Läs den här. Pdf, 2.6 MB.

    Till våren startar HLK upp ytterligare en SKUA-utbildning- denna gång i Upplands-Bro, norr om Stockholm. Kommunen är med i Skolverkets riktade insatser för nyanlända och andra flerspråkiga elevers lärande och planerar att göra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända barn och elever med annat modersmål än svenska. SKUA är en förkortning av Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och under de senaste åren har efterfrågan på sådan uppdragsutbildning varit stor.

    Att HLK bedriver SKUA-utbildning är inget nytt och det finns mycket god kompetens och bred erfarenhet på lärosätet inom detta område. För tillfället görs utbildningsinsatser i bland annat Högsby kommun och har tidigare även getts i Västervik, men samarbetet med Upplands Bro är lite speciellt. Dels ligger det långt bort, kommunen kunde valt ett lärosäte som ligger närmare, dels är upplägget av utbildningen lite annorlunda jämfört med de utbildningar som getts tidigare.

    – Utbildningssatsningen kommer att pågå under ett och ett halvt år. Den första terminen kommer ägnas åt att först kartlägga och analysera nuläge och utvecklingsbehov i kommunens verksamheter gällande SKUA. Detta gör de blivande SKUA-utvecklarna med hjälp av lärare från HLK. I vanliga fall brukar vi starta själva utbildningen direkt, nu får vi först en överblick över nuläget, säger Katarina Sebenius, uppdragssamordnare på Enheten för samverkan.

    Kommunen kommer att välja ut 24 personer som ska utbildas för att kunna fungera som SKUA-utvecklare. Parallellt med utbildningen ska de driva utvecklingsarbetet med SKUA vidare ute på sina olika enheter. På detta sätt kommer över 700 pedagoger, från förskolan upp till gymnasiet, involveras i satsningen.

    Innehållet i de olika utbildningstillfällena kommer till exempel att beröra:

    • Interkulturellt förhållningssätt
    • Flerspråkighet, andraspråksutveckling och identitetsutveckling
    • Språk- och kunskapsutvecklande undervisning
    • Kollegialt lärande
    • Systematiskt kvalitetsarbete

    Kommunens 16 rektorer deltar i delar av SKUA-utvecklarutbildningen och får parallellt egen handledning under hela utbildningstiden. Fokus för dem kommer att ligga på hur rektorerna kan synliggöra de nyanlända och flerspråkiga barnen/elevernas situation i det systematiska kvalitetsarbetet samt skolledarrollen i SKUA-arbetet.

    - Vi ser fram emot att ännu en gång få förtroendet och möjligheten att komma ut i en kommun och medverka i utvecklingen av det viktiga arbetet gällande våra nyanlända och flerspråkiga barn/ elevers situation. Detta tack vare det goda arbete som våra medarbetare på HLK lägger ner och är kända för, säger Katarina Sebenius.

    För mer information, kontakta Katarina Sebenius. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

    Publicerades 2020-12-07

    Sedan höstterminen 2018 har uppdragsutbildningen Utbildningsledare vid trafikskola erbjudits vid Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) vid Jönköping University. Utbildningen riktar sig till trafiklärare som vill studera till utbildningsledare.

    Utbildningsledare vid trafikskola är en väldigt populär uppdragsutbildning med högt söktryck som genomförs på endast två högskolor i Sverige, HLK är en av dessa högskolor. Utbildningen riktar sig mot trafiklärare som vill studera till utbildningsledare. Syftet med kursen är att ge utbildningsledarna de kunskaper och verktyg som behövs i arbetet med att utveckla, förbättra och förnya verksamheten samt handleda trafikskollärarna i deras arbete. För att vara behörig att söka till utbildningen så bör man ha jobbat minst ett år som trafiklärare, ha fyllt 21 år och ha körkort med minst behörighet B.

    Största delen av kursen sker genom distansstudier men även genom närvaro vid de sju helger som är fysiska träffar i Jönköping. Kursen som startar den 23 januari är sedan länge fulltecknad och denna kurs kommer på grund av pandemin att starta helt digitalt. Det är redan klart med en ny kurs till hösten 2021 där anmälan kommer öppna under januari 2021.

    – Utbildningen är väldigt populär, med sökande från Haparanda i norr till Malmö i söder. Vi har ett mycket kompetent arbetslag och vi får ofta deltagare som blivit rekommenderade kursen, säger Anna Samuelsson, uppdragssamordnare på HLK.

    Anmälan och mer information

    För anmälan till utbildningen: www.utbildningsledare.se

    Kontakta uppdragssamordnare Anna Samuelsson för mer information. anna.samuelsson@ju.se

    Uppdragsutbildning

    En uppdragsutbildning anordnas mot en avgift och knyter an till de utbildningar som högskolan har examensrätt för. Uppdragsgivaren måste vara en juridisk person (arbetsgivare) och utbildningen kan ges till företag, organisationer och myndigheter (du kan alltså inte anmäla dig till en uppdragsutbildning som privatperson).