ForskarFredag – möt en forskare

De flesta äldre som bor på särskilda boenden tillbringar sina sista år där. Det är en skör livssituation – men också ett liv som ska levas, inte bara vårdas. Särskilda boenden behöver hantera ett dubbelt uppdrag: att erbjuda vård och omsorg av hög kvalitet och att möjliggöra ett meningsfullt liv för den äldre personen. Ett gott liv innebär mer än medicinsk omsorg; det handlar om meningsfullhet, inflytande och delaktighet i vardagen. Detta är utgångspunkten för min presentation på Forskarfredagen 2026, där jag kommer att dela preliminära resultat från doktorandprojektet Plats för God och Nära vård i särskilda boenden – vardagsliv och vårdpraktiker. Projektet syftar till att förstå hur särskilda boenden kan utformas för att både uppfylla kraven för God och Nära vård och samtidigt skapa förutsättningar för ett gott vardagsliv.

Samverkanspartners: Jönköpings Kommun och finansiärer FORTE och Vetenskapsrådet.

Befolkningen blir äldre samtidigt som den digitala utvecklingen går fort framåt. Projektet särskilda boenden som teknologiska livsmiljöer syftar till att utveckla kunskap om hur digital teknik kan stärka äldre personers delaktighet, medborgarskap och värdighet på särskilda boenden genom att utforska platsen som teknologiska livsmiljöer. På forskarfredagen 2026 presenterar jag vilka idéer och värderingar som styr teknikanvändningen på särskilda boenden. Projektet genomförs i samarbete med Jönköpings kommun som också är medfinansiär.

Värmeböljor blir allt vanligare i takt med klimatförändringarna, men hur påverkas egentligen vardagslivet när temperaturen stiger? I denna presentation får du ta del av forskning om hur äldre personer upplever och hanterar värmeböljor i stadsmiljö. Hur påverkas möjligheterna att vara aktiv, träffa andra och röra sig i staden under perioder av extrem värme? Genom äldre personers egna berättelser och erfarenheter belyser presentationen hur värmeböljor påverkar vardagen och vad som kan behövas för att skapa mer hållbara och inkluderande samhällen i ett klimat där extrema väderhändelser blir allt vanligare.

Projektet är en del av forskningsprojektet HEAT, ett samarbete mellan Jönköping University, Göteborgs universitet, Göteborgsregionen, Lunds universitet och Umeå universitet. HEAT finansieras av FORMAS och detta doktorandprojekt finansieras av Familjen Kamprads stiftelse.

Boendestöd är den vanligaste sociala insatsen för personer med psykisk funktionsnedsättning som bor i eget boende. Insatsen syftar till att stödja den enskilde i vardagen och främja möjligheten att leva ett självständigt liv. Trots att boendestöd är en omfattande och växande insats finns fortfarande begränsad kunskap om hur stödet upplevs av dem som tar emot det.

På Forskarfredag 2026 presenterar vi resultat från en studie där personer som nyligen avslutat sitt boendestöd berättar om sina erfarenheter av stödet och vilken betydelse det haft i deras liv. Särskilt fokus riktas mot hur små vardagliga händelser och möten över tid kan bidra till ökad självständighet och bli betydelsefulla delar i långsiktiga förändringsprocesser. Presentationen bygger på narrativa intervjuer med tidigare brukare av boendestöd.

Studien är en del av forskningsprojektet ”Boendestöd – en väg att gå från beroende av stöd till att leva ett självständigt liv?”, som genomförs vid Jönköping University och finansieras av Forte.

Projektet Hälsosamma Skolor syftar till att utveckla kunskap om hur skolklimatet påverkar elevers mående och skolprestationer på kort sikt och övergång i vuxenlivet på lång sikt. Skolklimat innefattar icke-didaktiska aspekter av elevers skolvardag där bland annat samspels- och miljöfaktorer ingår.   På forskarfredagen 2026 presenterar vi vårt arbete med att undersöka vilka aspekter av skolklimat som elever prioriterar som viktiga och inom vilka områden elever har kompetens och engagemang att bidra med förbättringar. Presentationen bygger på workshops som vi har genomfört med 12 skolklasser på två högstadieskolor i södra Sverige.

Hälsosamma skolor är samarbetsprojekt mellan Hälsohögskolan i Jönköping, Göteborgs Universitet, Stockholms Universitet och Högskolan Väst. Projektet finansieras av FORTE.

Panelen består av:

• Moderator Frida Lygnegård, forskare och forskningsmiljöansvarig vid Hälsohögskolan
• Linda Johansson, vice vd med ansvar för forskning
• Jan Mårtensson, föreståndare Forskarskolan Hälsa och Välfärd
• Eva-Marie Sundkvist, universitetsadjunkt
• Kristin Gustafsson, doktorand

Munnen är en del av kroppen, och det som sker där hänger ofta ihop med vår allmänna hälsa.

När andningen blir påverkad under sömn kan det störa kroppens återhämtning och påverka både hälsa och välbefinnande.

Forskarfredag 2026 ger dig en inblick i hur obstruktiv sömnapné (OSA) kan påverka både din allmänna hälsa och din munhälsa.

En utmaning är att diagnos och behandling av OSA ofta sker inom en vårdenhet, medan munhälsorelaterade symtom upptäcks och hanteras i en annan.

I projektet tittar vi på hur personal inom tand- och sjukvård uppmärksammar och hanterar OSA i relation till munhälsan, samt hur personer med tillståndet upplever sin munhälsa och vilka faktorer som påverkar deras livskvalitet.

Målet är att öka kunskapen och skapa bättre förutsättningar för en mer personcentrerad vård för personer med OSA kopplat till munhälsa.

I linje med temat Kunskap som förebygger och förbättrar hälsa presenteras projektet i sin helhet samt resultat från två delstudier där personal inom tand- och sjukvård har intervjuats om sina erfarenheter av OSA och munhälsa.

Projektet finansieras med interna medel samt startbidrag från FORSS.

Mental hälsa kan förstås både som frånvaro av symtom på ohälsa och som närvaro av mentalt välbefinnande som att uppleva meningsfylldhet. För vuxna individer med psykiska funktionshinder som till exempel Autism är det ofta enklare att arbeta på deras mentala välbefinnande än att försöka minska deras symtom av autism. Utifrån ett teoretiskt ramverk där symtom, mentalt välbefinnande och dagligt fungerande ingår är det också möjligt att individer med samma nivå av symtom kan fungera olika i vardagen utifrån hur deras mentala välbefinnande ser ut.

Två referensgrupper, en med professionella och en med klienter som samverkanspartners

Övervikt bland både barn och vuxna är en ökande trend och en central fråga inom barnhälsovården (BHV). Ett gott bemötande är viktigt i dessa möten, samtidigt som samtal om vikt ofta upplevs som svåra och kan präglas av viktrelaterad stigmatisering. Dessa svårigheter verkar öka när föräldern själv har övervikt, vilket är vanligt förekommande. På ForskarFredag 2026 presenterar jag forskning om hur BHV-sjuksköterskor upplever möten med föräldrar med övervikt i samtal om deras barns övervikt. Forskningen utforskar också hur BHV-sjuksköterskor förstår och förhåller sig till övervikt och hur detta påverkar deras professionella roll. Dessutom utvecklas och utvärderas ett instrument som mäter föräldrars upplevelser av bemötande inom barnhälsovården.

Finansierad av Hälsohögskolan.

Sjukvården är fantastisk på specialistkunskap! Varje specialistkunskap organiserar sig i till exempel enheter och kliniker. Men människor i systemet - både patienter, anhöriga och personal – behöver uppleva vårdsystemet som ett sammanhang, inte som delar. I detta önskade sammanhang skapas dock mellanrum på grund av systemets specialiserade organisation, de kan upplevas som stuprör. Skulle vi kunna skapa någon typ stöd eller modell för att underlätta att ett komplex system ändå hålls ihop?
På forskarfredag berättar jag om min bakgrund som chef och ledare inom sjukvård, och hur det ledde mig till forskning inom sjukvårdens organisation. Jag berättar om resultat från en studie där patienter och anhöriga beskriver hur just sjukvårdens organisation påverkat deras vårdresa, och hur forskning inom fältet skulle kunna bidra till mer förståelse och förändrade arbetssätt.

Arbetet är finansierat via Region Jönköpings län, Futurum.