JIBS fortsätter stödja Ukrainas demokratisering i nytt samverkansprojekt

Nu satsas det ytterligare på att demokratisera den offentliga sektorn i Ukraina. I ett nytt samverkansprojekt ska forskare från Jönköping International Business School (JIBS), vid Jönköping University (JU) tillsammans med flera andra aktörer hjälpa till att implementera ”Good Governance Principles” hos tjänstemän i Sumy-regionen i Ukraina.

Det nya projektet är finansierat av Svenska Institutet (SI) och är ett samarbete mellan Jönköpings kommun, JIBS, Moldova State University, Sumy State University och en icke-statlig organisation som fokuserar på offentlig förvaltning och styrning i Ukraina. Namnet på projektet är ”Good Governance and Accountability in Public Administration”(GAAP).

Att arbeta med projekt i Ukraina är inget nytt för forskarna på JIBS. Sedan ett och ett halvt år tillbaka pågår ett annat projekt med syftet att hjälpa till att demokratisera och modernisera den offentliga sektorn i den ukrainska kommunen Konotop.
Läs mer om projektet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

– Vi tar med oss lärdomar från det första projektet in i det här nya projektet och utvecklar dem vidare, säger Timur Uman, professor i företagsekonomi på JIBS och en av projektledarna i det nya projektet.

Det är Timur Uman som tillsammans med Olof Brunninge, docent på JIBS och Yuliya Khvatsik, universitetslektor på JIBS som ska driva det nya projektet framåt.

– Det här projektet skiljer sig från projektet i kommunen Konotop eftersom det handlar om regioner och inte enbart riktar sig till enskilda kommuner. I projektet med Konotop arbetade man med både tjänstemän och politiker, medan det nya projektet enbart riktar in sig på tjänstemän, säger han.

En del i SI Ukraine Cooperation Programme

Projektets syfte är att hjälpa till att demokratisera Ukraina genom att implementera ”Good Governance Principles” inom offentlig förvaltning och riktar sig mot tjänstemän i Sumy-regionen i Ukraina. Projektet är en del i Programmet SI Ukraine Cooperation Programme, som lanserades av SI under våren 2024. De projekt som beviljas stöd förväntas bidra till stärkt kapacitet hos organisationer, samt ökad kompetens, inklusive breddade kontaktnät och ny kunskap för individer. Programmet är en del i en ny stor Ukrainasatsning hos SI.

Programmet är uppdelat i tre olika moduler, varav den första modulen kommer pågå i Moldavien redan i juni 2025, andra modulen i Sverige 2026 och tredje modulen i Moldavien i maj 2026.

Konkurrens om 56 miljoner

Så många som 168 olika aktörer från Sverige hade skickat in ansökan till SI, varav 41 aktörer fick medel beviljade.

– Det är ett betydelsefullt projekt för JU och vi är mycket glada att vi är en av de 41 aktörer i Sverige som har blivit beviljade medel från SI, säger Måns Svensson, rektor vid JU.

Sammantaget delar SI ut 56 miljoner kronor till projekt som ska stödja Ukrainas uppbyggnad, reformarbete och EU-integration inom områden som inkluderande ekonomisk utveckling, företagande och handel, samt mänskliga rättigheter, demokrati, rättsstatens principer och jämställdhet.

– Det känns väldigt roligt att vi fick projektet. Särskilt med tanke på den stora konkurrens som rådde, säger Timur Uman.

Timur berättar att en av många utmaningar i ukrainska kommuner är att skillnader mellan politiker och tjänstemän har blivit väldigt suddiga nu under kriget.

– Därför behöver Ukraina hjälp att reda ut vem som ska göra vad på kommunal nivå. Det handlar mycket om kommunikationen mellan politiker och tjänstemän och vem som ska bära vilket ansvar. Dessa frågor är viktiga demokratifrågor, säger Timur.

Ibland finns ett starkt politiskt styre som gör det svårare att implementera vissa saker på tjänstemannanivå.

Inspiration från den svenska modellen

Den svenska modellen är ett bra exempel på hur det ska fungera utifrån olika aspekter, där solidaritet är en aspekt, transparens, jämlikhet och jämställdhet är andra faktorer som är viktiga inom ”Good Governance Principles” – modellen som används i Sverige.

– I nuläget är det många kvinnor som tar ett stort ansvar på tjänstemannanivå i Ukraina och därför är det också viktigt att lyfta könsperspektivet inom projektet, säger Timur.

Inom programmet kommer man att utveckla fria moduler som partners i Ukraina och Moldavien, och som sedan kommer att kunna användas som egna utbildningspaket bland tjänstemännen i dessa länder.

– Vi tar exempel från den svenska modellen för att inspirera och uppmuntra till att implementera liknande mekanismer i Ukraina som fungerar i Sverige, säger Timur.

Med tanke på osäkerheten om omfattningen av USA:s fortsatta stöd till Ukraina, och efter utgången av det amerikanska valet, kan detta projekt vara av särskilt strategiskt värde och betydelse.

– Från ett europeiskt land som är medlem i både EU och NATO, signalerar projektet Sveriges orubbliga stöd till Ukraina, avslutar Timur.